Fästning Europa kräver tusentals liv
Bara på 2000-talet har över 23 000 människor mist livet i försök att nå Europa sjö- eller landvägen. Idag publicerar HBL tillsammans med andra europeiska tidningar den mest omfattande genomgången hittills över antalet döda migranter längs EU:s gränser.
Kistorna räckte inte, fler fick beställas från fastlandet. Det krävdes en flyghangar för att få plats med raderna av döda människor som försökt ta sig hit från Afrika. Även för en borgmästare i Lampedusa, som tvingats vänja sig vid den här typen av händelser, blev förlisningen av ett överlastat migrantfartyg den 3 oktober i fjol för mycket. Minst 360 människor omkom. Borgmästaren Giusi Nicolini grät inför världens tv-kameror.
– Något måste förändras. Det kan inte få fortsätta så här. Lampedusas framtid är direkt kopplad till flykting- och asylpolitiken, sade hon med uppenbar adress Bryssel.
Totalt rapporterades nära 6 500 män, kvinnor och barn som döda eller saknade i försöken att nå Lampedusa mellan 2000 och 2013. Det framgår av databasen "The Migrant files" som sammanställts av ett nätverk av europeiska journalister. Kartläggningen är unik i sitt slag – det saknas officiell statistik och ingen EU-institution ser det som sitt uppdrag att redovisa dödligheten på vägen mot EU.
Drunkning är bara en av många dödsorsaker. Migranter svälter ihjäl. De dör av törst. De kvävs eller fryser ihjäl gömda i lastbilsutrymmen. Några tar sina liv i väntan på att bli avvisade.
EU är skyldigt
Gränskontroller och visumkrav är vad den europeiska immigrationspolitiken i praktiken bestått av under de senaste åren. Under hela 2000-talet har EU slutit en rad bilaterala avtal med väst- och nordafrikanska länder, byggt stängsel vid gränserna och genomfört snabbinsatser med polis, tull och förfalskningsexperter, allt i syfte att stänga ner migrantrutterna.
– Vi har idag ett "Fästning Europa" och det finns inga legala vägar att ta sig till EU för människor i behov av skydd, säger svenska Amnestys jurist Madelaine Seidlitz.
I hennes analys är det EU:s system som får människor att trotsa de osäkra och farliga vägarna, ibland över haven.
– De spelas i händerna på människosmugglare, säger hon.
Vad som syns tydligt över tid är hur migrantrutterna förändras efter hur "fakta på marken" ändras. När Grekland och Bulgarien bygger milslånga stängsel mot den turkiska gränsen, ökar aktiviteten i hamnarna istället. Förra året försökte fler ta sig in sjövägen än över land, 64 150 jämfört med 42 850, enligt EU:s gränskontrollbyrå Frontex.
EU-ländernas gränskontrollinsats Poseidon som genomfördes 2011 och det 12 kilometer långa stängslet som byggdes 2012 minskade visserligen antalet papperslösa migranter som kom landvägen från Turkiet till Grekland, från 55 000 till 13 000. Men under samma tidsperiod ökade i stället antalet båtmigranter i regionen från 1 467 till 11 800.
Grekland näst i tur
I Frontex rapporter talas om att Egeiska havet blivit en ny "hot spot". Detsamma gäller för den så kallade centrala rutten från Nordafrika till Italienska Lampedusa och Malta, enligt siffror som publiceras i april.
Data för årets första två månader visar en tiofaldig ökning. Under januari och februari gjorde 4 776 människor överfarten från Libyen till Italien, jämfört med 449 samma period i fjol. För Christer Zettergren, omvärldschef på Migrationsverket i Sverige, handlar den här dramatiska ökningen om ett generellt ökat tryck att lämna sitt land.
– Det är fler transportörer som jobbar. Det finns en efterfrågan på marknaden helt enkelt, säger han.
– Det är uppenbart så att man har noterat att det finns en större chans för migrantbåtarna att bli upplockade av italienska patrullbåtar. Det är också så de säljer in erbjudandet till migranter i syfte att skapa större efterfrågan på sin produkt. Men större efterfrågan frestar till högre risker, att man säljer resor även om vågorna är höga.
Efter Lampedusa-katastrofen i höstas utökade Italien sin patrullering mellan Sicilien, Tunisien och Libyen. Händelsen fick även EU-kommissionären Cecilia Malmström att efterlysa en massiv säkerhetsinsats över hela Medelhavet.
Zettergren förväntar sig att fler migranter kommer att ta sjövägen från Turkiet till grekiska övärlden. Det finns ett "uppdämt behov i Turkiet" där många syriska flyktingar väntar på att ta sig vidare. Enligt intervjuer som Frontex personal har gjort är Sverige en huvuddestination, men nu finns även Norge på listan, säger han.