"Putin vill återta Finland"
Om Putin inte stoppas i Ukraina står Baltikum och Finland näst i tur – det varnar en av presidentens tidigare rådgivare i en intervju med Svenska Dagbladet. Docent Arto Nokkala manar till besinning.
Texten har uppdaterats.
I sex år var Andrej Illarionov Rysslands president Vladimir Putins närmaste ekonomiska rådgivare. Enligt Illarionov kommer Putin att försöka återställa Rysslands historiska gränser om han inte stoppas i Ukraina.
– Även betydande delar av Georgien, Ukraina, Vitryssland, de baltiska staterna samt Finland är stater där Putin anser sig ha äganderätt. Finland löd ju under Ryssland under 109 år, 1809–1917. Putins syn är att han skyddar det som tillhör honom och hans historiska föregångare, säger Illarionov till SvD.
Något akut hot mot Finland är det inte frågan om, enligt den tidigare rådgivaren som nu jobbar för tankesmedjan Cato Institute i USA:
– Det står inte på Putins agenda i dag eller i morgon. Men om Putin inte stoppas tidigare så kommer frågan att väckas förr eller senare. Putin har ju sagt flera gånger att bolsjevikerna och kommunisterna gjorde stora misstag. Han skulle mycket väl kunna säga att bolsjevikerna 1917 begick förräderi mot ryska nationella intressen genom att ge Finland självständighet.
Merkel förstår inte Putin
Efter att Ryssland gått in på Krim sade den tyska förbundskanslern Angela Merkel att ”Putin tappat kontakten med verkligheten”, men Illarionov säger till SvD att det tyvärr inte är så enkelt.
– Putin har en världsbild som är mycket annorlunda jämfört med G7-ledarnas och resten av världens. Men det är Merkel som inte är i kontakt med verkligheten – med Putins verklighet.
– Västs ledare verkar, utifrån vad de säger, helt och hållet ha glömt att det faktiskt finns ledare i världen som vill erövra andra länder, säger Illarionov till SvD.
För att stoppa Putin säger Illarionov att det krävs maktmedel.
– Det gäller att sätta sig till motvärn med alla tillgängliga medel ... det finns ibland ingen annan utväg än militär makt för att stoppa en motståndare.
Andrej Illarionov är kritisk mot att försvarsalliansen Nato inte agerat tydligare under Ukrainakrisen.
– Hittills har Nato inte visat någon avsikt att genomföra kollektivt försvar av Europa, vare sig av medlemmarna eller av länder utanför Nato. Jag har hittills inte sett att Nato förstått situationens fulla allvar. Efter Georgien och Krim finns det inget skäl att tro att detta är Putins sista aggression. Det enda svaret på ren aggression är demonstrera sin villighet till kollektivt försvar.
Is i magen
Docent Arto Nokkala vid Försvarshögskolan säger att det inte finns någon orsak till panik och att det är flera saker som bör beaktas.
– Man ska alltid sätta enskilda uttalanden i relation till talaren och dess motiv. Illarionov har under den senaste tiden ganska flitigt uttalat sig om olika scenarier. Han har sina egna motiv, Putin och han är inte direkt bästa vänner.
Nokkala, som i år gav ut boken Kyky ja tahto – Suomen puolustus murroksessa som behandlar finska försvarets aktuella position, säger att man också ska tänka på hurdant mottagande uttalanden får.
– I Finland väcker sådana uttalanden alltid stor uppståndelse. I krissituationer tillspetsas allting även om det som sägs egentligen inte är någonting nytt.
Det viktigaste man ska tänka på är om det finns någon realistisk möjlighet att politiskt förverkliga ett hot. Enligt Nokkala är ett egentligt hot mot Finland och Baltikum inte aktuellt just nu då Ryssland också vet vad de skulle få emot sig.
– Man ska förhålla sig lugnt till sådana här enskilda uttalanden och ha is i magen. Det finns inget reellt hot.