Nytt försök att bli av med tiggare
Riksdagens majoritet vill att tiggare tvingas registrera sig enligt norsk modell. Samtidigt tar Norge ett steg längre och öppnar för ett kommunalt tiggeriförbud.
Skapa ett register över tiggare. Det kräver 102 riksdagsledamöter i en motion som lämnades in till riksdagen i går.
Flera gånger tidigare har politiker försökt förbjuda tiggeri i Helsingfors eller hela Finland, utan att lyckas.
Riksdagsledamoten Arto Satonen (Saml) tar därför ett steg tillbaka och föreslår att bara den som låter sig registreras får tigga, och då på den plats polisen väljer ut.
Tillsammans med de övriga ini- tiativtagarna Kari Rajamäki (SDP), Antti Rantakangas (C) och Reijo Tossavainen (Sannf) har Satonen samlat in 102 riksdagsledamöter bakom initiativet. Namnen ska ännu kontrolleras av riksdagen. Förra gången en motion med över hundra namn lämnades in till riksdagen drog några av politikerna tillbaka sina underskrifter.
Begränsade områden
I motionen ingår också att tiggeri kan förbjudas på vissa platser. Modellen kommer från Norge.
– Där kan kommunerna och polisen begränsa tiggeri till exempel i städernas centrum, vid turistat- traktioner, längs landsvägarna eller på sommarevenemang, säger Arto Satonen.
Polisen och staden skulle bestämma vilka områden i till exempel Helsingfors som skulle omfattas av tiggeriförbudet.
Enligt Satonen har registret minskat problemen kring tiggeri i Norge. I går bestämde sig dock den norska regeringen att ta ett steg längre.
Man föreslår att kommuner ska få förbjuda tiggeri, därför att dagens lagstiftning inte ger dem goda förutsättningar att ”förebygga brottslighet, hålla ordning och säkra invånarnas behov av trygghet”.
I Norges fall verkar registret alltså leda mot ett förbud, och Satonen säger att han personligen skulle välkomna ett totalförbud.
Gästgivars minne sviktar
Enligt Arto Satonen kan både människohandel och organiserad brottslighet kopplas till tiggeri. Registret skulle motverka båda.
– När vi vet vem personen är blir det lättare att ta reda på vad som ligger bakom tiggeriet. Om det finns brottslighet inblandad blir tröskeln att ansöka om tillstånd hög, säger Satonen.
Lars-Erik Gästgivars är den enda ledamoten från Svenska folkpartiet vars namn finns på listan. När HBL ringer honom är han ändå inte helt säker på om han skrivit på.
– Jag minns inte riktigt hur det är med det där. Helt klart tycker jag inte om dem som tigger kring tågstationen här. Men det finns ju också de som samlar in pengar till krigsinvalider och idrottsföreningar. Ska allt sådant förbjudas är det inte alls bra.
Däremot skulle han gärna se ett förbud mot renodlat tiggeri.
– Vi borde hellre ge dem pengar så att de håller rent kring Posthuset, det är väldigt smutsigt där när jag kommer till jobb på morgonen. Jag tror att vi har råd att sätta åt de här männi-skorna på ett annat sätt, så att de inte behöver sitta där ute på det där viset.
”Etniskt register”
Bland dem som skrivit på finns ledamöter från alla andra partier förutom Vänsterförbundet och De gröna.
Enligt Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna) skulle lagen i praktiken leda till ett etniskt register.
– Jag tycker att det är mycket tveksamt att registrera människor som på grund av fattigdom och sitt ursprung är tvungna att tigga.
Också Silvia Modig (VF) motsätter sig starkt förslaget.
– Varför tigger människor? För att de är fattiga. I min barndom stod det i varje trappuppgång ”Tiggeri och mångleri förbjudet”. Hur fick vi bort problemet med finska tiggare? Med att ordna socialservice så att man inte behöver tigga, inte genom förbud, säger Modig.
Polisen i Helsingfors har inte hittat några säkra bevis på att tiggeriet i staden skulle vara organiserat. Det finns också tecken som tyder på motsatsen. När HBL pratar med en kvinna som tigger i Narinken kommer det snabbt fram en ung man och vill veta varför vi pratar med kvinnan.
Silvia Modig och Outi Alanko-Kahiluoto tror att vi kanske inte alltid lyckas känna igen människohandel.
Hur ska man bekämpa människohandel i samband med tiggeri?
– Jag tror att myndigheterna och polisen har verktyg att spåra brottslingar som bedriver människohandel, säger Alanko-Kahiluoto.
Eftersom motionen undertecknats av över hälften av ledamöterna ska den behandlas i utskott. Utskottet kan sedan välja om det vill ta frågan vidare.