Tommy Pohjola: Omdömet sviker i tunnlarna
Är metrobygget tidernas kommunalpolitiska blåsning? Både i Helsingfors och i Esbo slår beslutsfattarna dövörat till för kritiken – även när den framförs av trafikministern.
Det pågår en debatt om bristen på bevis. Beslutsfattarna behöver fler vetenskapligt förankrade utredningar, sägs det.
HBL har under veckan blottat stora brister i offentligheten kring och utredningarna om förlängningen av västmetron. "Det är det kortaste, dyraste och minst effektiva spårprojektet som ansökt om statsbidrag", sammanfattar kollegan Petra Miettinen i torsdagens (20.3) tidning. Dagen innan hade trafikminister Merja Kyllönen (VF) sagt att Esbo ska följa anvisningarna för hur man söker bidrag precis som alla andra.
När jag under veckan frågat ledande Esbopolitiker och tjänstemän vad de anser om HBL:s rön och ministerns råd fortsätter de att hänvisa till föråldrade siffror. Många säger att de fått se alla handlingar som ingår i Esbos ansökan om statsbidrag. Det är inte sant. Eller så har de fått se det som de vill se, vilket inte alls är detsamma som det som stadsborna borde få se. Dessutom finns det ingen ansökan, ju. Det är i alla fall vad tekniska sektorns chef Olavi Louko säger.
Beslutsfattarna i Esbo rasar över att bildningsväsendet glömt att söka pengar för skolan. Ansökan gällde en dryg miljon euro. Misstaget ansågs vara så grovt att stadsstyrelsens ordförande förde saken till stadsstyrelsen som också gav ett skarpt utlåtande. Även stadens revisorer har reagerat. Utredningar ska startas.
Byggandet av västmetron och moderniseringen av Helsingforsmetron kan vara tidernas kommunalpolitiska blåsning. HBL skrev på ledarplats (15.3) om metroaffärernas facit. I den listas en lång räcka dyra kortslutningar. Ingen verkar ha lärt sig av misstagen och nya bevis om märkligheter viftas bort så där bara, "det är helt normalt att byggprojekt blir dyrare längs med vägen". Svart blir till vitt. Om befolkningsprognoser behöver förvrängas för att samhällsekonomin ska visa på plus så gör man det. Under de närmast kommande årtiondena ska Esbo få upp till 70 000 nya invånare. Alla ska bo i södra Esbo längs med metrobanan. Tro det den som vill.
Till och med mycket erfarna lokalpolitiker är dåligt pålästa. Hur mycket kan man kräva av dem? Trots miljarderna som är i rullning är lokalpolitik för många lite av en hobby, och stadshuset närmast en språngbräda till mer fashionabla uppdrag i rikspolitiken. Men när en ledande lokalpolitiker eller högt uppsatt tjänsteman inte kan grunderna i offentlighetslagen, inte känner till kommunlagens paragraf om kommunens informationsskyldighet eller hänvisar till viktiga uppgifter på nätet, som inte finns där eller är kraftigt föråldrade, då är man över gränsen. Då ska man, som de experter på offentlighet som HBL intervjuat säger, utreda beslutsfattarnas agerande.
En Esbopolitiker som jag nyligen talade med kunde inte skilja på Västmetrobolaget och staden Esbo. Personen verkade inte veta var och hur den allra senaste diskussionen om metrobygget förts. I fullmäktige röstade personen ändå utan att blinka för fortsatt byggande.
Västmetrobolaget är det bolag som har i uppdrag att bygga västmetron. Att banan möjligen förlängs till Stensvik är helt och hållet Esbo stads angelägenhet. Detta har stor betydelse för informationshanteringen och insynen i metroaffären. Det som är entydigt Esbo stads sak omfattas av en större offentlighet än det som pågår i aktiebolaget Västmetron.
Offentliga handlingar som ingår i Esbo stads ansökan om statsstöd för att förlänga västmetron är hur som helst svårt tillgängliga för intresserade stadsbor. Om regeringen nu säger nej är det intressant att se hur beslutsfattarna i Esbo reagerar. Är det ministern som är elak som kommer med kritik några dagar innan förhandlingarna? Eller borde politikerna och tjänstemännen leta fram en spegel i stadshuset?