Samlingspartiet ensamt om Natodrömmar
Samlingspartiet står ensamt i sitt krav på att gå med i Nato. Krisen i Ukraina har inte ändrat partiernas syn på ett medlemskap.
Det är berättigat att fråga hur konflikten mellan Ukraina och Ryssland påverkar Finland, säger utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP).
– De två största orosmomenten är om ett militärt hot riktas mot Finland, och om det finns risk för ett storkrig. Regeringens svar på båda frågorna är ett tydligt nej.
Ändå blev Finlands försvar och ett eventuellt Natomedlemskap de hetaste frågorna när riksdagen debatterade situationen i Ukraina i går.
Fem tidigare försvarsministrar från Svenska folkpartiet tog ställning för ett Natomedlemskap i onsdagens HBL. Lika tydliga ställningstaganden hördes inte i SFP:s gruppanförande i riksdagen.
Däremot var det Samlingspartiet som lade Natokortet på bordet.
– Samlingspartiet anser att Finlands säkerhet skulle förbättras om vi blev medlem i Nato. Vi skulle bli del av en gemenskap för demokratiska stater, och det skulle inte vara riktat mot någon, sade Pertti Salolainen i partiets gruppanförande.
Han betonade ändå att rätt tid för en anslutning inte är nu, utan när det är världspolitiskt vackert väder.
Samlingspartiet är sedan tidigare det enda partiet som officiellt vill att Finland ansöker om ett Natomedlemskap. Statsminister Jyrki Katainen (Saml) sade till Verkkouutiset i går att hans egen ståndpunkt har varit och är positiv. I riksdagen nämnde han ändå inte Nato.
SFP utesluter inte ett medlemskap, men har inte heller tagit ställning för att man borde söka det.
”Ingen kris i Finland”
Centern höll lägre profil om Nato medan vänsterpartierna tydligt tog ställning emot ett medlemskap.
– Det finns ingen kris i Finland och Finland är inte en part i konflikten. Lösningen är inte att öka Finlands upprustning eller att bli medlem i Nato, sade Annika Lapintie (VF).
Johannes Koskinen (SDP) sade att stabiliteten i den utrikespolitiska linjen alltid har varit Finlands styrka.
– Det finns ingen anledning att ompröva vår militära alliansfrihet.
Sannfinländarnas gruppordförande Jari Lindström säger till HBL att det inte är rätt tid att prata om Natomedlemskap nu när situationen i Ukraina är akut.
– Finlands försvarsförmåga har med nedskärningar sänkts nära en farlig gräns, och vi har föreslagit höjningar till försvarsbudgeten, säger Lindström.
De gröna har både drivit minskade försvarsanslag och är emot ett medlemskap i Nato. Frågan är inte svartvit, säger gruppordförande Outi Alanko-Kahiluoto, och anser att medlemskapet kan diskuteras om utvecklingen i Ryssland ännu försämras eller Sverige går med i Nato.
Hon håller fast vid att försvaret måste bli effektivare.
Nej till sanktioner
I övrigt är riksdagspartierna ganska överens om Ukraina. Centerns Seppo Kääriäinen ansåg att regeringen hanterat krisen på ett ansvarsfullt sätt.
De flesta anser också att ekonomiska sanktioner mot Ryssland ska undvikas.
– De skulle varken tjäna Rysslands eller EU:s intresse, sade Mari Kiviniemi (C).
De grönas Satu Haapanen krävde ändå att man ska frysa vapenhandeln mellan Ryssland och vissa EU-länder.
Timo Soini (Sannf) kritiserade EU:s beslut att erbjuda ett stödpaket på 11 miljarder euro till Ukraina och frågade hur man ska säkerställa att pengarna hamnar i rätt händer.
– Oligarkerna och den förra presidenten har plundrat sitt eget folk. Vilka garantier finns det för att det inte finns sådana som vill fylla sina egna fickor också i den nya regeringen?
Så kunde Finland bli medlem i Nato
Hur skulle det gå till om Finland ville bli medlem i Nato? Riksdagens generalsekreterare Seppo Tiitinen förklarar vad som krävs.
• En folkomröstning om Nato-medlemskap ordnas. Lagen kräver det inte, men mycket sannolikt vill partierna veta vad folket tycker innan de fattar sitt beslut.
• Först måste riksdagen stifta en lag om folkomröstningen och definiera exakt vad frågan och svarsalternativen är.
• Folkomröstningen är inte bindande utan endast rådgivande. I praktiken kommer politikerna ändå att följa majoritetens vilja. Om de flesta säger nej blir medlemskapet inte av.
• Också presidenten och regeringen måste vilja att Finland blir medlem i Nato, och Nato måste vara villigt att ta emot Finland. Vid sidan av folkomröstningen förbereder de ett avtal om medlemskap.
• Om folkets majoritet säger ja till Nato kan riksdagen fatta beslut i frågan. Avtalet med Nato måste godkännas med 2/3 majoritet i riksdagen. Ändringar i grundlagen behövs förmodligen inte.