Papperslösa ska få rätt till mer vård
Vill man följa grundlagen och internationella fördrag om mänskliga rättigheter måste de papperslösa få bättre tillgång till vård, fastslår THL i en färsk rapport. Bäst uppfylls kraven om de papperslösa får tillgång till vård på samma villkor som kommuninvånarna.
Följer man den politiska debatten i till exempel Helsingfors kunde man tro att de papperslösas rätt till hälso- och sjukvårdstjänster är en nationalekonomisk fråga av rang. I själva verket handlar det knappast om summor som välter hälsovårdsbudgeten: per tusen papperslösa handlar det om en utgiftsökning på 290 000– 800 000 euro per år, beroende på hur omfattande rättigheter det handlar om.
Det här framgår ur en färsk rapport gjord vid THL, som överlämnades till omsorgsminister Susanna Huovinen på fredagen. Ur rapporten framgår också att de papperslösas antal är mellan 1000 och 1500 personer, men det exakta antalet är omöjligt att veta. Tidigare uppskattningar har rört sig över 3000, beroende på att asylsökande felaktigt räknats in i statistiken.
Arbetsgruppen rekommenderar att papperslösa ges fulla rättigheter till hälsovårdstjänsterna, och att staten ersätter kommunerna för utgifterna. Arbetsgruppen ger också två mer begränsade alternativ.
Huovinen vill inte föregripa diskussionen och ta ställning till alternativen, men uppmanade då hon tog emot rapporten de församlade att läsa mellan raderna.
– För mig är det här ingen svår fråga. Jag har arbetat mycket med människorättsfrågor och känner till förpliktelserna. I första hand är det här en människorättsfråga, i andra hand också en folkhälsofråga. Men det här är inte Huovinens regering, och andra måste också få vara med i diskussionen, säger Huovinen.
Hon hoppas få igenom nödvändiga lagändringar ännu under den här valperioden.