Venezuelanerna fick nog av slöseriet
Vänsterregeringen i Venezuela är älskad av vissa för sina populära subventioner och sociala program. Men ökande våld, spårlöst försvunna miljarder, världens högsta inflation och brist på basvaror har fått den andra halvan av folket ut på gatorna.
Ett diplomatiskt krig har seglat upp mellan USA och Venezuela i samband med de venezuelanska protesterna som har pågått sedan början av februari. USA utvisade under veckan tre venezuelanska diplomater, som svar på att president Nicolás Maduros regering förra veckan utvisade tre amerikanska diplomater. Maduro anklagade de amerikanska diplomaterna för att ha kopplingar till "väpnade fascistgrupper", vilket är vad han kallat de oppositionella grupper som lett protesterna.
Tiotals personer har dött i samband med protesterna, och nu har också landets mest framträdande oppositionspolitiker, Henrique Capriles, gett sig med i leken. Capriles förlorade knappt presidentvalet i fjol, efter vänsterledaren Hugo Chávez död.
Demonstrationerna tog fart bland landets studenter som krävde en förbättring av säkerhetsläget i Venezuela, efter att en kvinnlig studerande utsatts för ett våldtäktsförsök. Orsakerna till missnöjet är ändå inte nya. Venezuela har den femte högsta brottsstatistiken i världen, och trots sina oljerikedomar lider landet av en skyhög inflation, och det är brist på många basvaror i affärerna. Maduro har ärvt sin socialistiske partikamrat Chávez populära oljesubventioner och olika socialprogram, som äter ett stort hål i statskassan.
Pengar upp i rök
Orsakerna till de senaste veckornas massdemonstrationer är en ackumulering av misstag, korruption, och katastrofal ekonomisk politik, menar den pensionerade ambassadören till Venezuela, Mikko Pyhälä, som återvände till Finland i slutet av förra året.
– Totalt beräknas oljeproduktionen i Venezuela under Chávez tid ha bringat in runt 1 000 miljarder dollar (närmare 730 miljarder euro), men vart har de pengarna gått? Det finns ingenting att visa upp.
Venezuela har skänkt bort tiotals miljarder euro till andra vänsterregeringar i Latinamerika, i första hand Kuba. Chavez plöjde också ner gigantiska summor på fabriker som aldrig sattes i produktion och infrastruktur som aldrig byggdes. I stället för strukturella reformer och stimulans var lösningen ofta att kasta stora mängder pengar på ett problem, vilket på lång sikt inte hjälpte till att minska arbetslösheten och fattigdomen i landet.
Den höga brottsstatistiken förklarar Pyhälä med en systematisk korruption inom både polis- och militärväsendet. Till och med landets egen inrikesminister har medgett att polisen är inblandad i en fjärdedel av alla brott i landet, och Pyhälä misstänker att den egentliga siffran till och med är dubbelt så hög.
– Personer med höga befattningar inom armén har ibland till och med tvingats till korruption, eftersom det varit ett sätt att kontrollera dem.
Skrotbillig bensin
Demonstranternas ilska har påeldats av att oppositionspolitikern Leopoldo López Mendoza för två veckor sedan greps för sin inblandning i protesterna.
Trots att dödsfall inträffat har den stora majoriteten av demonstrationerna varit fredliga, och oppositionen beskyller polis och specialstyrkor för misshandel, mord och provokation. Enligt Mikko Pyhälä är det väldigt svårt att förutspå hur situationen kommer att utvecklas, men någon riktigt storskalig våldsvåg tror han inte på.
– Demonstranterna har inga vapen. En annan sak är sedan om polisen tar demonstranternas sida - då kan det hända att det uppstår våld mellan dem och den chavistiska milisen.
President Maduro har försökt höja priset på den kraftigt subventionerade bensinen, som nu kostar runt 1 cent litern. Detta är ofta inte ens bensin som Venezuela själv producerar, säger Pyhälä, eftersom bensinproduktionen, liksom all annan insustri, under Chavez tid tilläts förfalla.
14 personer har sammanlagt gripits som misstänkta för mord på demonstranter. Enligt Maduro har inalles runt 50 personer dödats, men det är inte klart vad den siffran baserar sig på.