Äldrevård: Hemvården får inte mer pengar
Social- och hälsovårdsministeriet presenterar inga konkreta satsningar på hemvården, men däremot många förändringar inom institutionsvården.
– Att beslutsfattarna tycker att det är fint att äldre ska bo hemma så länge som möjligt får mig att vilja spy, säger Kerstin Uhtio, som hjälper sin 89-åriga mamma.
I höstas berättade regeringen att man ska spara 300 miljoner euro genom att minska institutionsvården av äldre. Samtidigt lovade man satsningar på hemvården. I går presenterades en lista på åtgärder som ska stå för en besparing på ungefär 150 miljoner.
Äldrevårdslagen ska ändras så att kommuner förpliktigas att prioritera hemvård. I dag är det endast en rekommendation.
Kommunerna ska få stöd och information, men däremot lovar man inte mer pengar eller konkreta förbättringar till hemvården.
– När vi minskar institutionsvården kan fler vårdare frigöras till hemvården. Men kommunernas uppgifter minskar inte om vi samtidigt vill att de ska satsa mer. Det handlar uttryckligen om att kommunerna ska klara sig med en mindre satsning i pengar mätt, säger överdirektör Kirsi Varhila på Social- och hälsovårdsminis- teriet.
De konkreta åtgärderna som ministeriet föreslår handlar i stället om institutionsvården. Antalet vårdare får inte öka lika snabbt som i dag, behörighetskraven ska minska och kontakten med myndigheter ska ske mer via Internet.
– Man pratar inte alls om människan eller kvalitet inom vården, säger Liisa Melin på hjälporganisationen Helsingforsmissionen.
”Fängelse att bo hemma”
Tills vidare kan Kerstin Uhtios 89-åriga mamma fortfarande bo hemma. Själv hjälper Uhtio till så gott det går – och pendlar mellan Helsingfors och Kristinestad.
– Tack vare att jag själv är pensionär går det. Men när jag kommer tillbaka hit är jag så slut att jag ligger och kippar efter andan i två veckor.
Kerstin Uhtio är förbannad på planerna på att låta äldre bo hemma så länge som möjligt. Enligt henne inser beslutsfattarna inte hur snabbt situationen kan ändras. En minnesstörning kan komma över en natt – då behövs hjälp i vardagen under dygnets varje timme.
– Mig veterligen erbjuder ingen en dylik tjänst i dag. Det kan bli som ett fängelse att bo hemma. Att beslutsfattarna tycker att det är fint att äldre ska bo hemma så länge som möjligt får mig att vilja spy.
Frågar man Kerstin Uhtio borde en hemvårdare ha gedigen kunskap i psykologi samt stark empati och sympatiförmåga.
– Den som vågar bli gammal i dag måste verkligen vara tuff. Allra värst är äldrevården i stora städer. I små städer försöker man fortfarande, men i huvudstadsregionen har man slutat försöka.
Hon är förvånad över att politikerna inte bäddat bättre för den kommande pensionsboomen.
– De senaste femtio åren har man vetat att de gamla blir fler. Det här kan inte komma som någon överraskning.
I mitten av mars ska Social- och hälsovårdsministeriet presentera ett program specifikt för närståendevården. Om där presenteras mer satsningar än i gårdagens papper återstår att se.
Barnens plikt
Professor Urpo Kangas föreslog i en intervju med Yle att vuxna barn skulle förpliktigas att ekonomiskt ta hand om sina gamla föräldrar, till exempel betala för vårdplatsen. Det verkar osannolikt att något politiskt parti skulle våga sig på ett sådant förslag, men nya lösningar behövs när finländarna blir allt äldre.
På Helsingforsmissionen träffar HBL ett gäng pensionärer som samtliga bor hemma. De är alla oroliga för sin framtid – speciellt hemvården är problematisk.
– Det finns inte resurser och dessutom är hemvårdarna oförskämt lågavlönade, säger Gunilla Långström.
Tvillingarna Oili Räisänen och Anneli Abrahamsson tycker att idén om att barnen ska bli ekonomiskt ansvariga för sina föräldrar låter helt befängd.
– Klart att om de har möjlighet så får de, men inte ska man belasta barnen på det här sättet, säter Räisänen, vars dotter bor i Tyskland.
Läs mer om närståendevården och pengarna i söndagens HBL.