Kvinnan förlorar – även som pensionär
Över hälften av de kvinnliga pensionärerna tycker att pensionen inte räcker till. Det visar en undersökning som pensionsbolaget Ilmarinen gjort.
När lönebeskedet slutade komma på posten och ersattes av ett pensionsbesked varje månad fick Margareta Thun, 69, tänka efter en stund. När en del av inkomsten föll bort gällde det att fundera på vad hon har råd med och vad hon måste låta bli.
– Mest är det så att jag inte längre kan resa hur som helst, säger hon och tittar på kontoutdraget i handen.
För Thun har arbetslivet varit omväxlande. Hon har arbetat med teaterinformation, på investeringsbank, som dramatiker och med konstterapi. Sedan den första utbildningen har hon vidareutbildat sig i två omgångar – i vuxen ålder och för egna pengar. Därför har hon också haft oregelbundna inkomster ibland och förutom att det drabbar för stunden har det också betydelse för den kommande pensionen.
Thun lägger pannan i några fundersamma veck och visar kontoutdraget för sin väninna Vivika Elgh.
– Hördu, du har faktiskt en bättre pension än jag, säger Elgh, som också är pensionerad, men arbetar på deltid för att dryga ut inkomsten.
Väninnorna har nyss diskuterat köpvanor, om hur man egentligen inte har råd att skämma bort sig med dyra kläder, men hur det ändå piggar upp att ersätta någon av sina slamsiga tröjor med en ny ibland.
Pensionärer vill ofta jobba
Elgh blev ålderspensionär när hon fyllde 63, men fem år innan hade hon redan blivit arbetslös efter 26 år i turismbranschen.
– Jag var 58 år när jag plötsligt var utan arbete. Vem vill ha en sådan? frågar hon.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ville, och efter ett tre år långt vikariat hittade hon till konststiftelsen Pro Artibus, som inte hade något emot en kunnig, social och arbetsvillig person som arbetstagare. Det blev en vinn-vinn-situation. Elgh kunde dryga ut pensionen och får som gallerivärdinna och guide göra nytta på ett sätt som hon både vill och kan.
Också i pensionsbolaget Ilmarinens undersökning framgår att pensionärer oftare än förr skulle vilja jobba under pensionstiden. Dels känner sig många friska och kapabla.
– Men det inverkar säkert också att så många företag skurit ner personalen, säger Jaakko Kiander, Ilmarinens chefsekonom, och hänvisar till de åldersgrupper som tvingats in i pensionsröret i förtid.
Den vanligaste orsaken till att pensionärer skulle vilja arbeta är inkomsten, men också själva sysslan och arbetsgemenskapen är viktiga.
”Man tänker på stunden”
I dag är Elgh 68 år. Hon minns inte att någon skulle ha upplyst henne om vikten av att tänka på pensionsdagarna när hon var ung trebarnsmamma.
– Då tänkte jag på stunden, på familjen. Jag hade halvdagstjänst från ett inte så högavlönat arbete i många år för att kunna vara hemma när barnen kom från skolan. I det skedet tänker man inte på att man kanske skiljer sig, blir ensamförsörjande och kanske arbetslös i framtiden. Sedan kommer budet om pensionen och då blir man helt förtvivlad. Man har ju bara gjort sitt bästa hela tiden.
I pensionsbolagets undersökning säger hälften av de intervjuade att de inte tror sig ha råd att betala om de plötsligt blir sjuka och får höga vårdkostnader att ta hand om.
De flesta som har förmögenhet har den i form av den bostad som är deras hem.
– Jag har tänkt på det där. Jag äger min bostad och den är ganska stor så jag kan sälja den om det kniper. Inte kan jag förvänta mig att mina barn ska ta hand om mina vårdkostnader i framtiden, men samtidigt har jag tänkt att den här bostaden är något mina barn kan ärva, att jag har något att ge dem.
Nu lyser Thun upp. Sommarstället, semesterparadiset, i Österbotten har stor byggrätt.
– Det går ju att sälja om man inte får ihop det annars, säger hon.
Kvinnor mer utsatta
Färska pensionärer har i snitt 350 euro kvar i handen efter sina nödvändiga utgifter, inklusive mat, enligt Ilmarinens enkät. Skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner är alltjämt stor.
– Det är dessutom vanligare bland kvinnliga pensionärer att de bor ensamma, säger Jaakko Kiander.
De får klara sig längre med mindre, eftersom ensamma män dessutom tenderar dö tidigare.
En stor skillnad finns också mellan yngre och äldre pensionärer. Bland de äldre finns fler som lever på bara folkpension eller garantipension.
Riksdagsmannen och debattören Osmo Soininvaara (Gröna), som deltog i ett seminarium om pensionsfrågor i går, anser att pensionen borde fördelas jämnare mellan könen eftersom kvinnor oftare har en bruten karriärstig och sämre löneutveckling. Då är en skilsmässa mer ödesdiger för kvinnans pension, trots att hon kan ha lagt många år på att ta hand om gemensamma barn.
– Till exempel i Tyskland hör pensionen till det som fördelas mellan makarna vid fall av skilsmässa, inte bara bostaden. En fördelning av pensionsskyddet vid skilsmässor skulle vara motiverad av samma orsaker.
Soininvaara anser också att beskattningen av privata pensionsbesparingar borde tänkas om, så att det lönar sig bättre att omvandla en bostad till pensionsförsäkring utan att det leder till ny beskattning då man lyfter pensionen.