Rasism får fångar att välja isolering
Utlänningar och invandrare smädas och härmas. Man frågar om de sitter inne för våldtäkt eller familjevåld. Men mest pinas de mörkhyade, berättar en ex-fånge. Inom fångvården ser man allvarligt på problemen med rasism.
– I det civila är folk inte lika rakt på sak, säger ex-fången om språkbruket i fängelse.
Mannen, som har irakisk bakgrund, har precis avtjänat ett ettårigt fängelsestraff i Kylmäkoski. På frågan om det finns rasism i finska fängelser är svaret ett rungande ja. En avhandling för Brottspåföljdsmyndigheten visade också nyligen att det är speciellt i fängelserna i söder som rasismen frodas.
– Fångar med afrikansk och arabisk bakgrund hamnar längst ned i den inofficiella fängelsehierarkin. Många av dem upplever rasism både från andra fångar och stundtals från fängelsepersonalen, säger Helena Huhta, som skrivit avhandlingen.
I den berättar invandrare om hur de andra fångarna använder n-ordet och andra öknamn som ”Yön Timo”.
Hot om våld förekommer också. I ett fall bad en fånge om en kudde till sin cell. Fångvaktaren meddelade att fången kan använda händerna som kudde och insinuerade att han är en vilde.
Men de intervjuade poängterar att det bara är en del av fängelsepersonalen som har problematisk attityd.
– En del av de rasistiska attityderna framgår av sättet att prata, i gester och miner, vilket är väldigt svårt att bevisa.
”Jag kan försvara mig”
Ex-fången hade tur och drabbades själv inte av de andra fångarnas rasistiska attityd.
– Men om det skulle komma till det kan jag försvara mig. Alla berättar inte om rasismen för fängelseledningen, de är rädda för att de andra fångarna ska hämnas på dem, säger ex-fången, som talar flytande finska.
Livstidsfången Leo Carmona berättade i Hbl (25.1) om den rasism han upplevt från en del av fångvaktarna i Helsingfors fängelse. Fängelsechefen Eeva Säisä har inte hört talas om dylika fall.
– Vi har nolltolerans mot det här.
Även i Tanja Koistinens lärdomsprov från 2012 framkommer det att mörkhyade fångar känner sig utsatta i Helsingforsfängelset i Sörnäs. För att slippa de andra fångarnas och fångvaktarnas rasism bad de om att förflyttas till en sluten avdelning. Där sitter de största delen av tiden inspärrade ensamma i sina celler. Koistinen påpekar ändå att rösterna som hörs i hennes lärdomsprov tillhör ett litet urval fångar med utländsk bakgrund.
Problem löses med placering
Eeva Säisä är medveten om att det finns rasism fångar emellan. Delvis löser man problemen genom att placera fången på en avdelning där han är trygg. Ibland kan det tryggaste alternativet vara en sluten avdelning.
– En del fångar ber om att få sitta på sluten avdelning, andra placeras där. Det gäller även finländska fångar. Vår uppgift är att göra det tryggt för både fångar och personal.
Pasi Oksa, som är chef för fängelset i Riihimäki, är inne på samma linje.
– Vi placerar inte fiender, till exempel interner från olika kriminella gäng, på samma avdelning, säger han.
Pasi Oksa upplever inte rasismen som ett stort problem, men det brukar rassla in några anmälningar varje år. Under hans tid som fängelsechef har klagomålen enbart gällt andra fångar, inte personalen.
– Rasism är inte lämpligt uppträdande. Om någon fånge gör sig skyldig till det kan han få en varning, tillfälligt förlora sina rättigheter, isoleras för viss till eller förflyttas. Men fångarna tjallar inte heller så lätt på varandra.
Domen påverkar också
Det är inte bara fångar med annan färg på huden som kan bli hackkycklingar i fängelset. Lika ofta påverkar brottets natur. Längst ned i hierarkin finns sexualbrottslingarna. På samma sätt kan en mörkhyad bankrånare åtnjuta medfångarnas respekt.
Hur man ska ändra på attityder fångar emellan är svårt, menar Eeva Säisä.
– Fångarna lever i en värld där brott är tillåtna. Fångvärlden är bister och rasismen försvinner säkert aldrig helt och hållet. Det borde vara så att de som pinar andra förflyttas, i stället för att, som i dag, flytta på dem som blir pinade, säger hon.
Eeva Säisä förutspår fler utländska fångar i finska fängelser inom en snar framtid. I dag är 15–20 procent av fångarna i Sörnäs födda utomlands. Dels är det den fria rörligheten i Europa, dels det ökade antalet utlänningar som bosätter sig i Finland, som kommer att synas i statistiken, menar hon.