Svalt gehör för Skottlands dröm om Norden
Inför folkomröstningen i höst för Skottland självständighetsivrare nu fram Norden som en attraktiv framtidspartner. Intressant tanke men jag förhåller mig återhållsam, säger riksdagsledamoten och nordisten Kimmo Sasi (Saml).
Skottarna röstar om självständighet den 18 september och inför omröstningen är det särskilt Skottlands största parti, nationalpartiet SNP, som agiterat för att det självständiga Skottland efter det borde söka sig till den nordiska gemenskapen. Partiledaren Alex Salmond har också ägnat betydande energi till att skapa kontakter med nordiska kolleger, som han anser att skottarna har mycket mer gemensamt med än med britterna.
Riksdagsledamoten Kimmo Sasi (Saml), som bland sin långa nordiska meritlista bland annat var president för Nordiska rådet 2012, förstår de skotska tankegångarna.
– Skottarna har alltid haft en förkärlek för Norden, som för tillbaka ända till vikingatiden. Det finns en historia av kontakter mellan Norden och Skottland så det är ingen onaturlig tanke att tänka. Dessutom är de 5,2 miljoner skottarna storleksmässigt ganska lika de fem nordiska länderna. Det är en intressant tanke, i teorin.
I praktiken skulle det däremot bli svårt om ett engelskspråkigt land skulle ansöka om medlemskap i den nordiska familjen. Förutom de fem ländernas starka historia, som går tillbaka till Kalmarunionen 1397, för Sasi fram två problem:
– Skandinaviska är ledspråket inom ministerrådet. Skulle skottarna komma med skulle det betyda att alla måste byta till engelska och det har en viss betydelse eftersom ett språkbyte skulle minska den nordiska karaktären. Det andra är att ifall Skottland blir självständigt och söker medlemskap i ministerrådet så skulle ett eventuellt ja vara irriterande för Storbritannien. Separationen skulle vara en känslig sak och det skulle krävas mycket diplomati för att inte förolämpa britterna.
Skottland framom Baltikum
Sasi för också fram traditionerna inom Norden som var en orsak till att han själv då det begav sig förhöll sig restriktiv till förslaget om att de baltiska länderna tas med i den nordiska femklövern. Den diskussionen är lagd på is och länderna har andra forum för samarbete, utan att de tre nya staterna togs med i ministerrådet.
– På den tiden var utvecklingsnivån en annan i Baltikum och också då blev språkfrågan aktuell. Skottland ligger av tradition närmare Norden än de baltiska länderna, men … Jag skulle nog vara återhållsam kring tanken att Skottland blir en del av Norden. Nyttan ur vår synvinkel är svår att hitta.
Nej, säger Finlandsskotte
Det är inte bara på officiell nivå inom Nordiska ministerrådet som tankarna på att utöka Nordenfamiljen med ett självständigt Skottland bemöts med ett artigt nej.
Hamish McGrady, skotte bosatt i Finland, bekänner kärlek till Norden men ser inte att Skottland platsar i familjen.
– Skottland har inga kulturella band med Norden och hela samhällsstrukturen är olika. Dessutom har vi språkfrågan. De flesta i Norden kan engelska men skottar är inte särskilt kunniga i de skandinaviska språken. Idén med att inkludera Skottland i Norden är inte relevant.
I Skottland visar enkäterna på att något mellan 30 och 40 procent av skottarna i nuläget är för en skilsmässa från Storbritannien. McGrady hör inte till den gruppen. Trots att Edinburgh med jämna mellanrum gnabbats med London påminner han om att Skottlands utvecklingsnivå inte skulle vara den som den är utan bistånd från London.
– Skottland skulle inte kunna fungera som en ekonomiskt självständig stat. Skottarna tenderar rösta med hjärta och inte med huvud och det kan hända att många känner att ett självständigt Skottland är en fin idé. Jag hoppas de tar sig tid att faktiskt tänka efter med huvudet innan folkomröstningen äger rum.