I år finns alternativ  till dyra prepkurser

Det är flera månader till sommarens inträdesprov till högskolor och universitet, men många kallsvettas redan inför prövningen. I januari startar anmälningstiden till de flesta så kallade prepkurser. Kurserna stöder de sökande i förberedelserna inför inträdesproven. Standardkurserna kostar några hundra euro, medan de mera exklusiva går på fyrsiffriga summor.
– Prepkurserna förstör tanken om ett avgiftsfritt universitet, säger Mimmi Piikkilä.

Piikkilä är talesperson för gruppen Varjovalmennus (Skuggprep) som erbjuder ett gratis alternativ till de allt dyrare prepkurserna.

Kurserna har väckt kritik i flera år. Inga omfattande undersökningar om deras popularitet har gjorts, men allt fler verkar delta i någon kurs. Redan 2005 publicerade studenttidningen Ylioppilaslehti en undersökning som visade att 99 procent av de antagna till juridiska fakulteten och 81 procent av de antagna till medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet hade gått en prepkurs.

– Många av oss studerar ämnen som är nästan omöjliga att komma in på utan en prepkurs. Vi har upplevt att det är orättvist, säger Piikkilä.

Hon tycker att kurserna bidrar till ett mera ojämlikt samhälle.
– Vi har en avgiftsfri utbildning som finansieras med skattemedel. Ändå gör många företag business på inträdesproven. Samtidigt blir de studerande placerade i en ojämlik position beroende på deras förmögenhet.
 

5 490 euro
Valmennuskeskus, en av marknadsledarna inom branschen, har ett brett utbud av prepkurser. Den dyraste kostar 5 490 euro och medför en garanti: Kommer man inte in så får man pengarna tillbaka. 80 procent av kursens deltagare blev antagna till juridiska fakulteten i Helsingfors i fjol. Den motsvarande siffran för alla sökande var 7,4 procent.
– Vi kan hjälpa våra kunder men de måste själva göra jobbet för att komma in, säger Janne Nousiainen, vd för Valmennuskeskus.

Han tycker inte att prepkurserna ger fördelar för välbärgade sökande. Däremot tycker han att Varjovalmennus riskerar att ge de sökande falska förhoppningar.
– Vi betalar våra lärare höga löner för att garantera kursernas nivå.

Men Piikkilä tror att Varjovalmennus kan hålla en hög nivå.
– En del av kurserna är lika omfattande som de kommersiella. Andra är däremot mera som studiecirklar. Många kurser leds av personer som under flera år undervisat i kommersiella kurser men nu vill hjälpa oss för de tycker projektet är viktigt.
 

Ämnesföreningar säljer
Varjovalmennus konkurrerar inte endast med rent kommersiella aktörer som Valmennuskeskus. Många, om inte de flesta, prepkurser arrangeras av företag som Kannustin. Företaget ägs av Helsingfors universitets statsvetenskapliga ämnesförening Kannunvalajat.
– Prepkurserna är inte helt oproblematiska som affärsverksamhet. Men vi ägs helt av studenter, ingen utomstående instans gagnas av kurserna, säger Anna-Laura Markkanen, vd för Kannustin.

Vinsterna som Kannustin gör går helt och hållet till ämnesföreningens verksamhet. Men det betyder inte att ämnesföreningarnas verksamhet inte kan vara väldigt lukrativ.
– Det är väldigt vinstbringande, säger Patrick Nurmio, vd för Svecasa som ägs av Hankens studentkår SHS.

Svecasa gör liksom Kannustin vinster på tiotals procent av omsättningen. Valmennuskeskus gör däremot en ganska obetydlig vinst, med en mycket större omsättning än ämnesföreningarnas företag.
– Vår omsättning är en bråkdel jämfört med kommersiella bolagens. Vi har gjort gott resultat under de senaste åren tack vare vår personal som inte är motiverade av lön, utan av att få vara med om att ordna kursen. Att agera som lärare eller vd är en hedersuppgift för en studerande, säger Ville Kymäläinen, styrelseordförande för Svecasa.

Piikkilä tycker ändå att skillnaden mellan de olika prepkursföretagen är marginell.
– Det känns mera acceptabelt än den rent kommersiell verksamheten, men trots det placerar också de här kurserna de sökande i en ojämlik position utifrån deras förmögenhet.