Letterna byter lati mot euro
Lettland blir det artonde eurolandet vid årsskiftet.
Uppfyllandet av kriterierna för euromedlemskapet har varit tufft och folket är inte odelat förtjust. Enligt en färsk gallup är nästan 60 procent av letterna emot euromedlemskapet.
Lettlands ekonomi har åkt berg-och-dal-bana under de senaste åren. I början på 2000-talet växte ekonomin med över 10 procent per år, men sedan slog finanskrisen och där tog det slut. Under den påföljande recessionen sjönk landets bnp med nästan 25 procent på två år.
Lettland fick ett stödpaket på 7,5 miljarder euro av EU och Internationella valutafonden (IMF), men lyfte endast 4,4 miljarder. Den offentliga sektorns underskott åtgärdades genom att kapa den offentliga sektorns löner med en tredjedel, minska på den sociala tryggheten och säga upp anställda.
Som högst steg arbetslösheten till 21 procent, vilket fick många letter att söka jobb utomlands. Nativiteten har minskat. Befolkningen minskade med 13 procent mellan 2000 och 2011.
Av de baltiska länderna är endast Litauen inte medlem i euron. Estland införde euron 2011.