Dåligt år för utsläppsrätter
Finland har i år fått in drygt 66 miljoner euro på att sälja utsläppsrätter, då regeringens ursprungliga mål låg på drygt 110 miljoner. EU:s beslut att minska utbudet tros inte påverka den låga prisnivån nämnvärt.
I början av december beslöt EU att dra bort 900 miljoner utsläppsrätter från marknaden. Beslutet ska minska det överskott som beräknas till någonstans mellan 1,5 och 2 miljarder rätter, men beslutet i EU-parlamentet var långtifrån enigt. Bland annat den konservativa gruppen motsatte sig nedskärningen.
EU:s utsläppshandel är tänkt som ett sätt att sporra företagen att minska sina utsläpp av koldioxid. För varje utsläppt ton koldioxid skall företagen köpa en utsläppsrätt, utom en utvald skara som fått en viss mängd rätter gratis. Från och med i år har priset på utsläppsrätterna fastställts på auktioner.
Men recessionen har satt käppar i hjulet för handeln. Både länder och enskilda industrier har haft rätt att smutsa ner betydligt mera än de i praktiken gjort och priset på utsläppsrätterna har varit lågt eftersom utbudet varit betydligt större än efterfrågan. Så lågt att en planerad auktion i mars till och med ställdes in.
Skjuter fram problem
Priset har i år varierat från cirka 6 euro i januari till 2,65 euro som var bottenpriset i april. Beslutet att dra in 900 miljoner rätter, på fackspråk så kallad backloading, för att återbörda dem till marknaden om fem år fick inte ens det priset att reagera. På årets sista auktion i mitten av december såldes rätter för 4,70 euro.
– Det här är bara ett sätt att flytta fram problemet om inga nya beslut fattas under mellantiden, säger Joona Poukka, expert på utsläppshandel på Energiindustrin.
Han konstaterar att det låga priset på utsläppsrätter är ett tecken på en förtroendekris för hela systemet. EU har så många parallella mål för energi- och miljöpolitiken att de går in i varandra och kostnaderna för dem blir höga.
Nu har flera länder med Tyskland och Storbritannien i spetsen gått in för att stödja produktionen av förnybar energi, något EU-kommissionen strax före jul beslöt att undersöka för att slå fast om stöden följer EU:s regler.
Joona Poukka hoppas att man inom EU ska använda de närmaste åren till att utveckla utsläppshandeln så att ett fungerande och tillräckligt strikt system kan införas 2030. Något överskott på utsläppsrätter ska inte få finnas då, påpekar han.
– Systemet har varit en besvikelse på så sätt att det inte gått att anpassa till det förändrade ekonomiska läget. De pengar vissa länder nu lägger på stöd till energiindustrin kunde man i stället använda till teknisk utveckling och forskning, säger han.
Till utvecklingsbistånd
I Finland är det meningen att använda de pengar staten får in på att sälja utsläppsrätter till utvecklingsbistånd. I våras beslöt regeringen att alla intäkter från Finlands utsläppshandel inom EU ska användas till internationell utvecklings- och klimatfinansiering.
I år har redan sammanlagt 54,8 miljoner euro från utsläppshandeln anslagits till utvecklingssamarbete, när den totala inkomsten alltså är 66,2 miljoner. Totalt hade regeringen räknat med att få in drygt 110 miljoner på auktionerna med utsläppsrätter. Nästa år ligger beräkningen på drygt 100 miljoner.
Poukka efterlyser ett system som återställer förtroendet för den europeiska handeln med utsläppsrätter. Det ska vara tillräckligt strikt utan att äventyra industrins konkurrenskraft.
Den 20 januari 2014 ska EU-kommissionen presentera sitt förslag till en mer långsiktig reform av klimatpolitiken och systemet för handel med utsläppsrätter.