Brasklapp om två språk förbryllar
Expertgruppens papper om vårdreformen innehåller en fras om att de svenskspråkiga i söder oftast kan också finska, men ingen minns riktigt varför den finns där.
”Speciellt i Södra Finland är det vanligt att den svenskspråkiga befolkningen är tvåspråkig” – det konstaterar den arbetsgrupp som överräckte sitt förslag till vårdstrukturlag till regeringen i går.
”Varför detta konstaterande, som uttrycker en strävan att ge mindre tyngd åt rätten att i alla sammanhang få använda sitt svenska modersmål?” skriver Västra Nylands ledarskribent John-Erik Jansén.
Att konstaterandet finns med om just södra Finland, samtidigt som Nyland hanteras på ett sätt som skiljer sig från övriga landet med färre primärvårdsområden, förbryllar också SFP:s ordförande Carl Haglund.
– Man har rätt till service på sitt modersmål oberoende av om man kan andra språk. Det är oroväckande om det växer fram en inställning i förvaltningen, att man inte skulle behöva trygga rätten till service på modersmålet om många svenskspråkiga kan finska, säger Haglund och understryker att det är fråga om en rapport som regeringen inte ännu behandlat.
Haglund frågar sig om det finns en koppling mellan det här resonemanget och förslaget om vårdstrukturen i Nyland, som han redan tidigare funnit oacceptabel eftersom det ger sämre villkor för att grunda primärserviceområden än i resten av landet. Enligt Haglund leder det till att områden som Raseborg och Lovisatrakten behandlas styvmoderligt trots sina strävanden på egen hand med dels fusioner och dels serviceansvar över gränserna.
Varken arbetsgruppens ordförande Kirsi Varhila eller regeringsrådet Pekka Järvinen som fungerat i sekreterargruppen minns exakt varför formuleringen finns med. Varhila försäkrar att språklagen är ledstjärna och att det inte varit fråga om att frångå detta.
Arbetsgruppens förslag ger inte heller något entydigt svar på hur sådan svenskspråkig service som kräver ett befolkningsunderlag över vårdgränserna kunde koordineras. Enligt Varhila har man frångått tanken att ett av de fem specialupptagningsområdena skulle sköta det svenskspråkiga, eftersom det kunde vara ”orättvist för tvåspråkiga kommuner utanför det området”. Inom expertgruppen anser ändå både Kommunförbundet och Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, att den tanken borde återupptas, eller åtminstone att konstruktioner som Kårkulla samkommun ska tryggas.