Kinesisk jadekanin landade på månen
Människan har efter 37 år på nytt parkerat sig på månen. Kinas mjuklandning av farkosten Chang'e-3 innebär ett stor symbolisk framgång för en rymdnation på frammarsch.
Klockan 14.11 på lördagen svensk tid tog Chang'e-3 mark i Sinus Iridum (Regnbågsbukten), en lavaslätt på månens övre vänstra sida från jorden sett.
Ingenting gick snett under den tolv minuter långa landningen. I den kinesiska statstelevisionens direktsändning sågs hur spända anleten i rymdkontrollen i Peking sprack upp i lättade leenden.
Chang'e-3 har med sig det lilla robotfordonet Yutu (Jadekaninen) som under tre månader ska undersöka det tidigare outforskade området runt landningsplatsen.
Ny månkunskap
Kort efter landningen fällde Chang'e-3 ut sina solplaner, farkosten fick energi och datorerna började kontrollera systemen.
Yutu kommer att lyftas upp från ett lastutrymme och på en ramp rullas ner på månytan. I helgen ska instrumenten kalibreras och (sannolikt) inleds på måndag det vetenskapliga uppdraget för robotfordonet.
– Det här kommer säkert att generera ny forskning om månen. Roboten har till exempel en radar som kan se ner ett hundratal meter under månens yta, säger Karl Bergquist, ansvarig för relationer med Kina inom den europeiska rymdstyrelsen ESA, och som följt det kinesiska rymdprogrammet i 20 år.
En av de stora
TT: Hur står sig Kina som rymdnation?
– Kina är nu en av de ledande nationerna och att lyckas med Chang'e-3 innebär ett stort steg framåt, svarar han.
Enligt vissa bedömare drivs Kinas månprogram till stor del av hoppet om fyndigheter av helium-3, som är extremt sällsynt på jorden, för fusionskraft.
– Det har diskuterats mycket, men i dag finns inget lönsamt sett att ta tillbaka helium-3 till jorden. Det är mer visioner, säger Karl Bergquist.
Tidigare har bara USA och Sovjetunionen lyckats placera robotfordon på månen, senast 1976 i den sovjetiska expeditionen Luna 24.