Arktisboomen ger jobb – men kampen är hård
Det ökade intresset för Arktis kan ge finländska företag nya affärer. Men det är ingen självklarhet att det blir vi som får beställningarna, säger Helsingforsvarvets vd Esko Mustamäki. – Det ser hoppfullt ut, men konkurrensen är hård, säger han.
På Arctech Helsinki Shipyard i Sandviken pågår just nu arbetet inför sjösättningen av ett kombinerat isbrytnings- och oljebekämpningsfartyg, som i vår överlåts till den ryska köparen. Under arbete är ytterligare ett fartyg som levereras sommaren 2015.
Efter ett par decennier med lyxkryssarbyggen i Sandviken är det åter isbrytare, oljebekämpningsfartyg och servicebåtar för arktiska farvatten som står i fokus – just den typ av fartyg som enligt alla prognoser kommer att efterfrågas mer och mer i takt med att aktiviteten i de arktiska områdena ökar.
– Vi följer med intresse hur olje- och gasutvinningen flyttar norrut. För vår del ser det hoppfullt ut, säger Esko Mustamäki, vd för Helsingforsvarvet.
Arctech Helsinki Shipyard, som det anrika Helsingforsvarvet numera heter, ägs till lika delar av koreanska STX och ryska United Shipbuilding Corporation, USC. Enligt medieuppgifter kommer den ryska ägaren att köpa STX’ andel, något som Mustamäki inte kan kommentera. Han säger dock att det delade ägarskapet inte är helt optimalt. Med tanke på Arktisboomen är det däremot en klar fördel att ha en rysk ägare.
– Ryssland täcker ungefär hälften av det arktiska området och landets behov av fartyg ökar.
Helt kluster
Med nuvarande takt på ett fartyg per år sysselsätter varvet cirka 400 personer. Fyra fartyg per år skulle innebära full sysselsättning. Ännu på 1980-talet jobbade över 2 000 personer på varvet, men då var sättet att arbeta ett helt annat.
– På 1980-talet gjordes cirka 90 procent av jobbet på varvet men i dag bara 10–20 procent, och resten av underleverantörer. Kring varvet har det vuxit upp ett helt kluster som levererar maskiner, propulsion, design och mjukvara. Nya fartygsbeställningar gynnar hela klustret.
I Helsingfors finns ett unikt kunnande kring arktisk sjöfart, 60 procent av världens isbrytare är byggda här. Ändå säger Mustamäki att det inte är någon självklarhet att nya fartygsbeställningar går till Finland. Konkurrens finns i bland annat Norge, Tyskland, Korea, Singapore och Kina. Särskilt Asien har seglat upp under 2000-talet – på de europeiska varvens bekostnad. Därför önskar Mustamäki att EU:s innovationsstöd till varven kunde få vara kvar några år till. Enligt nuvarande planer upphör det vid årsskiftet.
Den ökade trafiken på Nordostpassagen har fått mycket uppmärksamhet men Mustamäki vill dämpa förväntningarna.
– För närvarande transporteras där ungefär samma fraktmängd som i Saima kanal. Det handlar om enstaka olje- och malmlaster. Oljetransporter från de ryska fälten i Norra ishavet tar förmodligen den östra vägen till Asien, men någon reguljär Europa–Asientrafik tror jag inte på. Visst ökar trafiken men frågan är till vilken nivå. Det är mycket långt kvar till Suezkanalen.
Tidsperspektivet verkar vara rätt oklart när det gäller utvecklingen i Arktisregionen.
– Alaska och Ryssland har redan flera projekt på gång. Vissa fält har börjat producera olja, andra är i planeringsstadiet och står inför investeringsbeslut. Om det sedan tar ett eller tre år innan någonting händer återstår att se. Investeringarna är enorma och då vill man bland annat försäkra sig om att oljepriset hålls på rätt nivå.
Brasilien först
Också företaget Lamor som i Borgå utvecklar oljebekämpningsutrustning följer utvecklingen med intresse.
– Arktis innebär säkert nya affärsmöjligheter, men det är svårt att bedöma omfånget och tidtabellen, säger marknadsföringschefen Ann-Charlotte Fogde.
I Borgå har Lamor närmare 50 anställda och i hela världen totalt 120. Bolaget har 30 års erfarenhet av oljebekämpning, inte minst i arktiska förhållanden. Ryssland hör till de viktigaste kunderna.
Arktis är dock bara ett av de områden där Lamors kunnande efterfrågas. I takt med att den lättillgängliga oljan i världen sinar, tas mera svåråtkomliga fyndigheter i bruk, vilket kan kräva djuphavsborrning. Då ökar samtidigt risken för olyckor.
– Just nu är Brasilien det område som växer mest för oss. Arktis ligger kanske mer i framtiden, säger Fogde.
Kunskapscenter
Teknologiska forskningscentralen VTT forskar aktivt i bland annat hur vindkraft kan utnyttjas i arktiska förhållanden. Här finns erfarenhet bland annat från vindkraftsparker utanför Kemi och Björneborg. Ett annat forskningsområde är hur is bildas och byggs upp på till exempel master, oljeriggar och byggnader. Fenomenet kan utgöra en stor risk eftersom isbeläggningen på till exempel en radiomast kan bli tyngre än själva masten och lätt knäcka den.
Tuomas Niskanen på VTT ser ett arktiskt kunskapscentrum som en möjlighet för Finland.
– Finlands lands-, kust- och havsområden kan fungera som testmiljö för tekniska lösningar för arktiska miljöer, lite på samma sätt som när biltillverkarna testkör sina fordon i Lappland, säger Niskanen.