Finländare prioriterar mänskliga rättigheter
Presidenten ska driva människorättsfrågor också om det försämrar relationerna till andra länder. Det tycker majoriteten av finländarna enligt en undersökning som Amnesty låtit göra.
53 procent av finländarna anser att presidenten och ministrarna ska prioritera människorättsfrågor i kontakterna med andra länder, visar människorättsorganisationen Amnesty Internationals färska undersökning. En dryg tredjedel tycker att sådana frågor bara ska tas upp om de inte äventyrar relationerna, medan 5 procent säger att presidenten inte ska lägga sig i andra länders angelägenheter över huvud taget.
Enligt Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson ger resultatet en tydlig signal.
– Vi ser ett klart budskap: finländarna vill att regeringen tar upp frågor om mänskliga rättigheter också om det skapar fnurror på tråden och hotar egna handelspolitiska intressen, säger Johansson.
Han hoppas att enkätens resultat ska stärka president Sauli Niinistös möjligheter att ta upp känsligare frågor med till exempel USA, Ryssland och Kina.
– Niinistö är kanske lite vilsen i de här frågorna och funderar på sin linje. På Tarja Halonens tid var det en självklar del av presidentens profil. Niinistö har delvis en annan bakgrund, och jag tror att den här diskussionen har kommit som en överraskning för honom, säger Johansson.
Hurdana frågor borde statsledningen ta upp?
– Med USA måste vi till exempel kunna diskutera varför Guantánamofängelset fortfarande inte har stängts. Vi ska öppet kunna säga att det inte är okej att NSA avlyssnar oss. Med Ryssland och Kina måste vi kunna ta upp frågor om minoriteters rättigheter utan att oroa oss för handeln. Undersökningen visar att majoriteten av finländarna är på samma linje.
Hur tillförlitliga är siffrorna?
– Så tillförlitliga som gallupar nu är. Hur man än ser på det tycker närmare nittio procent att människorättsfrågor har betydelse.
Undvika skrävel
På presidentens kansli hade man tagit del av undersökningen, men presidenten själv var oanträffbar i går. Kansliet hänvisar till Sauli Niinistös tal vid ambassadörsmötet i Finlandiahuset i augusti.
”Det är i själva verket huvudlöst att ställa de mänskliga rättigheterna och andra intressen mot varandra. Finland kan inte vara ett land som blint bevakar sina egna intressen utan att bry sig om människorättsfrågor. Finland kan inte heller vara ett land som blint bevakar de mänskliga rättigheterna utan att bry sig om sina andra intressen”, sade Niinistö då.
”Även om vi är hur övertygade som helst om våra egna värderingar, måste vi dock undvika uppblåsthet och skryt. Att försöka påverka med den attityden är som att slå i luften. Förra hösten, vid tiden för FN-valet, blev vi i de nordiska länderna sannolikt påminda om detta”, sade Niinistö också i talet.
Också Johansson betonar att ingen vinner någonting med besserwisserfasoner.
– Poängen är inte att vifta med pekpinnen och gnälla på andra utan att föra en öppen dialog om svåra frågor där man själv också är beredd att ta emot kritik och erkänna sina egna fel, säger Johansson.
Undersökningen gjordes av Taloustutkimus, som intervjuade 1 015 finländare. Felmarginalen är 2,5 procentenheter i vardera riktningen. I enkäten framkom också en viss skillnad mellan könen: 55 procent av kvinnorna tycker att människorättsfrågor väger tyngre än andra intressen, medan motsvarande siffra för männen är 50 procent.