”Afasin är en del av min identitet”
– Staten har inte tillräckligt med pengar för allt. Vi måste hjälpa varandra, säger Peter von Koskull som fyller 80 i dag. Han lever som han lär.
Nu är det den tiden på året då det dyker upp affischer med en grön vänster hand, på en massa ställen i Helsingfors och då vet man att det är Peter von Koskull som är i farten.
Affischerna annonserar att kompositören Izumi Tateno, som själv drabbades av stroke för många år sedan, än en gång spelar på Hjärnförbundets konsert, den här gången i Tempelplatsens kyrka.
– Vi ska få fullt hus. Alla 750 platser ska vara upptagna, säger Peter von Koskull och skrattar.
Det här är den femte konserten han ordnar och alla gånger har han och hans vänner lyckats sälja biljetterna till sista plats. Intäkterna går direkt till att stödja afasi- och strokedrabbade personer.
– Det började med att jag såg Izumi Tateno spela piano i tv. Han drabbades själv av en stroke mitt under en konsert för flera år sedan.
Peter von Koskull kom på idén att fråga om Tateno inte kunde spela på en konsert, trots att han inte hade något gage att erbjuda.
– Han var genast med på noterna och vi har kunnat ordna väldigt högklassiga konserter, säger Peter von Koskull, som fyller 80 i dag.
Det är nu sjutton år sedan det sa pang i huvudet på Peter von Koskull.
– Det var paska juttu, säger han och trots att han ibland stakar sig och inte hittar ord förstår man oftast genom associationer vart han vill komma.
När stroken slog till var Peter von Koskull på slutrakan av det femåriga projektet Pro Baltica Forum som han ledde. Det handlade om att stödja de baltiska länderna på deras nyfunna frihetsväg mot demokrati och marknadsekonomi.
– Det var mycket fascinerande.
Hårt slag
Efter hjärnblödningen tog det ett halvt år för Peter von Koskull att inse att han inte kommer att bli återställd utan att han kommer att ha talsvårigheter, afasi, resten av sitt liv.
– Jag blev djupt deprimerad i några månader.
Men hans optimistiska natur hjälpte honom på fötter igen, liksom stödet från hustrun Irma, som nu är den som skriver alla hans föredrag och över huvud taget är den fasta klippan i hans liv.
– Också för de anhöriga kommer en hjärninfarkt som en överraskning och det är tungt när livet totalförändras från en dag till en annan. Jag visste inte alls vad det var fråga om, men under de senaste åren har informationen blivit mycket bättre, säger hon.
Peter von Koskull visar upp ett diplom på att han är en mycket kompetent coach för strokepatienter, det vill säga att han på olika seminarier och tillställningar, inte minst för vårdpersonal, berättar om sina egna erfarenheter av stroke och hur man skall reagera om det drabbar någon.
Han talar också om vikten av att förebygga stroke genom att motionera och till exempel inte röka.
– Jag är mycket glad över att kunna göra det. Vi måste ta mera ansvar för varandra, för vi kan inte lita på att staten gör det.
Viktigt bokprojekt
Irma och Peter von Koskull spelar bridge på Arbetets Vänner varje vecka.
– Det är svårt, men bra. Jag blir mycket trött av att koncentrera mig så länge, säger han.
Han tror att det är viktigt att hålla sig i form både fysiskt och mentalt.
– Man måste bita ihop och får inte ge upp. Det var svårt i början.
Kamratstödet han får av sina vänner i Svenska strokeklubben, som varannan vecka träffas på Arbis betyder mycket för honom. Samhörighetskänsla med ödeskamraterna är stark.
– Att vara afatiker har blivit en del av min identitet.
Tidigare i höst utkom Annika Rentolas bok Kan du säga perkele, där femton personer som drabbats av stroke berättar.
– Mycket bra och mycket viktig, säger Peter von Koskull, som är initiativtagare till boken.
Stroke är alltid allvarligt.
Varje dag räknar man med att 68 finländare drabbas av något slag av störning i hjärnans blodcirkulation.