Enkel hjälp har stor betydelse

Anki och Jan Tunér samarbetar med IAM, International Assistance Mission, en allkristen biståndsorganisation som funnits i Afghanistan sedan 1966.

Trots kriget som härjat i landet i år­tionden är det lugnt i det område på högplatån där IAM arbetar med utveckling av byar.

– Det är så fattigt där att ingen bryr sig om kriget, säger Jan Tunér, som talar dari, afghansk persiska, efter att familjen på 1970- och 80-talet var stationerad i Kabul i elva år.

IAM satsar på det allra viktigaste och har bland annat sett till att de tretton byar man samarbetar med har fått rinnande rent vatten och toaletter, vilket har inneburit en stor lättnad för i synnerhet kvinnorna.

– Kvinnorna var ofta tvungna att hålla sig hela dagen innan de kunde smyga ut i kvällens mörker för att uträtta sina behov. Den förbättrade hygienen har också inneburit att sjukdomarna minskat.

Sedan Hbl senast för två år sedan skrev om paret Tunér har det hänt en hel del.

Bara 3 procent av kvinnorna i den här delen av landet kan läsa, men nu har 30 procent av kvinnorna i de tretton byarna lärt sig läsa och skriva, vilket gett dem en helt ny självkänsla. De deltar nu i byarådsverksamheten, som tidigare var förbehållen männen.

– Nyckelordet i biståndsarbetet är kapacitetsbyggande. Man utbildar och tränar människor så att de kan träna andra, säger Jan Tunér.

Bryta traditioner

Ett bra exempel på det är BLISS, som står för Birth Life Saving Skills.

– IAM tränar barnmorskor att lära ut det viktigaste till kvinnorna i byn när det gäller förlossningar. I ett land med väldigt stor mödradödlighet är det av allra största vikt. Det handlar om så enkla saker som att ha en steriliserad kniv när man skär av navelsträngen och att genast lägga barnet till bröstet. I den här delen av landet har man haft uppfattningen att modersmjölken är giftig de två första dagarna, vilket har inneburit katastrof för många nyfödda. Nu försöker man bryta den här traditionen och har varit framgångsrik i ansträngningarna, berättar Anki Tunér.

IAM utvidgar nu sin verksamhet till and­ra byar.

– De har stött på en del motgångar eftersom bönderna i vissa byar som de planerat att samarbeta med har börjat odla vallmo för opiumframställning. Det är förståeligt eftersom det ger inkomster, men utesluter biståndssamarbete, säger Jan Tunér.

I stället letar man upp nya byar för att hjälpa med toalettbyggen, köksträdgårdar och läs- och skrivprogram.

Missionsförsamlingen i Ekenäs vill genom en konsert med sångföreningen Cajorna i Snåresalen i morgon, söndag, ge sitt bidrag till verksamheten i samarbete med Utrikesministeriet.

– Vårt mål är att få in 5 000 euro per år. Då bidrar ministeriet med 25 000 euro.