Näthat drabbar finlandssvenskar
Arroganta, homosexuella och ofosterländska. I nätdiskussioner upprepas samma fördomar om finlandssvenskar gång på gång. Hatretoriken kan begränsa yttrandefriheten, visar en ny studie.
Hatretorik på nätet riktas mot minoriteter, som invandrare, muslimer, finlandssvenskar, samer och homosexuella. Också journalister och experter som syns i medierna är utsatta, slår man fast i boken Vihapuhe sananvapautta kaventamassa (Hatretoriken begränsar yttrandefriheten) som publicerades vid Tammerfors universitet i dag.
Forskarna har analyserat webbdebatter, intervjuat personer som blivit utsatta för näthat samt undersökt moderering av nätdebatter i Finland och tre andra länder.
Enligt undersökningen är finlandssvenskarna ett specialfall därför att de får utstå kritik som en minoritet, men också som en upplevd elit.
Forskarna har bland annat tittat på nätdebatten efter nyheten att Nylands brigad i Dragsvik inte läggs ner 2012. Debatten på till exempel Iltalehtis hemsida var i huvudsak mycket negativ mot finlandssvenskar som grupp och kryllade av samma fördomar som setts redan vid tidigare undersökningar.
– Man antydde att finlandssvenskarna är arroganta bögar som inte kan finska. De påstods vara inavlade och svagt begåvade. Språkkvoter och lägre inträdeskrav till universiteten sågs som tecken på detta, skriver forskarna.
Dessutom ifrågasatte man finlandssvenskarnas mod och försvarsvilja.
”Svenskvänliga” inte bakom hoten
Ibland påstås det att den hårda retoriken mot finlandssvenskarna på diskussionsforum egentligen sprids av ”svenskvänliga” som vill få finlandssvenskar att framstå som martyrer. Påståendet stämmer inte för det undersökta materialet, skriver forskarna.
På iltalehti.fi förekom också dödshot mot dåvarande försvarsminister Stefan Wallin (SFP).
– Jag har för flera år sedan slutat läsa webbkommentarerna, som jag upplever vara virtuella kloaker som jag inte vill slösa min tid på, säger Wallin.
– De som skriver på de här anonyma nätplatserna är inte de vassaste pennorna i penalen. Där finns en enorm okunskap och en oförmåga att tillgodogöra sig fakta. Jag har haft roligt åt argumentet att finlandssvenskar skulle vara ofosterländska. Då nämner jag två namn, Adolf Ehrnrooth och Gustaf Mannerheim.
Wallin säger att det är en liten grupp människor som utmärker sig på nätforumen och att majoriteten inte delar deras åsikter. Han ser det som mediehusens ansvar att hålla påhoppen bort från kommentarsfälten.
Experter tystas ned
Enligt forskarna påverkar hatretoriken på nätet både de drabbade och samhället som helhet. En del experter, många av dem inom invandring eller rasism, har helt slutat uttala sig eller överväger sina uttalanden mycket noga efter att ha blivit utsatta för näthat.
Reeta Pöyhtäri, en av forskarna bakom boken, talar också om ”tystnadens spiral” som kan uppstå på nätet.
– Om vissa röster får makten i webbdebatter kan det leda till att andra inte vågar uttala motsatta åsikter, eller att man tror att alla tänker så eftersom rösten är så stark, säger hon.
– Det finns risk för en sådan utveckling i Finland om man inte ser till att olika åsikter kommer fram. Tidigare har man påstått att man inte får kritisera invandringen. I dag är det snarare tvärtom, den invandringskritiska synen är starkt framträdande i debatten.
Studien visar också att det finns två motsatta åsikter om yttrandefriheten i Finland.
En del intervjuade anser att den breda yttrandefriheten leder till att vissa grupper känner sig utpekade och utsatta. Andra tycker att yttrandefriheten ska begränsas först om uttalandena innehåller direkta hot om våld.
Medierna kan också spä på näthatet.
Man provocerar fram en debatt och utnyttjar sedan de hätska kommentarerna i artiklar. I vissa fall kan hatretorikens synsätt flyttas direkt till journalistiken.
När det gäller debatten om Dragsvik anser forskarna ändå att medierna tog sitt ansvar. Många finskspråkiga medier kritiserade Wallins agerande, men fördömde hatet mot finlandssvenskar.
Artikeln har uppdaterats.