”En höjning av pensionsåldern räcker inte”
Vår livslängd i snitt har ökat snabbare än tidigare beräknat, och målet för höjningen av den verkliga pensioneringsåldern glider oss ur händerna, enligt en arbetsgrupp ledd av Finansministeriets Jukka Pekkarinen.
Vår livslängd ökar, och det krävs nya åtgärder för att höja den faktiska pensionsåldern. Det säger den arbetsgrupp som förberett följande pensionsreform.
Enligt gruppen har den förra reformen, som gjordes 2005, lett till att man lyckas minska förtidspensioneringarna, men i övrigt har den inte påverkat tillräckligt för att nå det mål som arbetsmarknaden och regeringen tidigare fastställt, det vill säga att den faktiska pensioneringsåldern stiger till 62,4 år 2025 (se grafik intill).
– Efter 2005 har det framgått att livslängden ökar mer. En annan sak är att den offentliga ekonomin är svagare, säger Finansministeriets finanspolitiska koordinerare Jukka Pekkarinen som lett arbetsgruppen.
När pensionssystemet ändrades 2005 förväntade man sig att livslängden för en person i pensionsålders skulle stiga med tre år fram till 2050. Enligt nyare beräkningar skulle livslängden öka med 7,5 år.
– Skillnaden är stor, medger Minna Helle, tjänstemannafacket STTK:s arbetsmarknadsdirektör.
– Det är klart att då måste en del av den ökade livslängden bestå av arbetsliv. Men hur det ska ske är inte klart, och förhandlingarna har inte inletts. Vi börjar från öppet bord, säger Helle.
”Ingen direkt kris”
Arbetsmarknadsparterna tillsatte Pekkarinens arbetsgrupp för att ta fram underlag till den förnyelse som planerats in 2017. Gruppen har inte gjort några politiska utspel utan presenterar beräkningar enligt olika alternativ.
Enligt Pekkarinen skulle en höjning av pensionsåldern ha effekt enbart i kombination med andra åtgärder. Bland annat skulle man då behöva ”täppa till” andra kanaler, som kriterierna för förtidspensionering och det så kallade pensionsröret för arbetslösa, och räkna in den ökade livslängden då nivån på pensionerna slås fast.
En höjning av den lägsta pensionsåldern till 65 i kombination med nämnda åtgärder skulle enligt arbetsgruppen förlänga karriärerna med 10 månader. Men inte heller detta är ett förslag, utan enbart en kalkyl, understryker Pekkarinen.
– Pensionssystemet fungerar och är inte i sig i någon kris, säger Pekkarinen som understryker att det inte är utbetalningen av pensioner som lider, utan snarare samhällsekonomin.
Inget trollslag
Minna Helle håller med om att det för samhällsekonomin och skattebasen är viktigt att ta med de nya kalkylerna om livslängden då förhandlingarna inleds. Men en höjning av pensionsålder hjälper inte som ensam åtgärd, säger hon.
– Det är inget som påverkar i ett trollslag, om man inte samtidigt påverkar hur de äldre behandlas på arbetsmarknaden och hur man orkar i arbetslivet.
Fjortonåriga Emmi Keinänen säger att hon vill jobba så länge som möjligt. Hennes mormor är en 66-årig nybliven pensionär och Keinänen tror att mormor hållit sig så pigg tack vare att hon jobbat länge.
Kompisen Melina Meriluoto, 16, säger att hon kan tänka sig att jobba tills hon är 70.
– Men det kan hända att man ändrar sig när man jobbat i 50 år. Och förstås beror det på om man är frisk.
Deltidspensioner behövs
Arbetsgruppen nämner också deltidspensioner som något som kan ”täppas till”. Minna Helle anser att deltidspensioner är något som behövs, framför allt om man ska orka fram till en högre pensionsålder.
Jyri Häkämies, vd för Finlands näringsliv EK, säger i ett pressmeddelande att utredningen blir en bra bas för fortsatta diskussioner.
– Utan nya åtgärder som förlänger tiden i arbetslivet kan man inte nå en hållbar finansiering av pensionssystemet. Det här är en del av hur hållbarhetsgapet ska åtgärdas, säger Häkämies.
Tveksamt till höjda avgifter
Att höja pensionsavgifterna är inget som arbetsgruppen vill rekommendera i första hand. Det skulle drabba lönsamheten att arbeta, och minska statens möjligheter att justera skatten för att finansiera välfärden, skriver arbetsgruppen.
En växande del av de unga vuxna får mot sin vilja för lite jobb, i form av snuttarbete, timarbete eller bemanningsjobb. Finns det en risk att de blir dubbelt bestraffade, på arbetsmarknaden och i pensionssystemet?
– Det stämmer att det är ett orosmoment om en sådan arbetssituation pågår länge, men själva pensionssystemet kommer inte åt det. Det är en fråga man måste ta i via arbetsmarknadspolitik och näringspolitik, eller via minimipensionen, säger Jukka Pekkarinen.
Artikeln har uppdaterats.