Psykoanalytiker bakom Quick-härvan

Efter de friande domarna återstår nu frågan om Sture Bergwall kan skrivas ut från Säters sjukhus. På måndag ska han tala för sin sak i domstolen i Falun.

Många har pekats ut för att ha fått Bergwall dömd på oklara grunder. I en ny bok av journalisten Dan Josefsson riktas fokus mot vården, främst mot psykoanalytikern Margit Norell. Han tvekar inte: utan Norell hade Bergwall aldrig erkänt morden.

– Hennes idéer styrde hela behandlingen, säger Josefsson.

Norell, som gick bort 2005, hade en privatklinik i Stockholm och ansåg att bortträngda minnen kunde plockas fram i terapi. I en sluten grupp förde hon fram teorier om att mord var ett sätt att visa upp barndomens övergrepp.

"Fick inte kritisera"

– Vi såg oss som dem som såg sanningen i vitögat, som inte väjde för det svåra, säger psykologen Tomas Videgård, en av deltagarna.

Han berättar hur gruppen blev sektliknande, med en kraftig idealisering av Norell. Alla gick i terapi hos henne, vilket känslomässigt band deltagarna till Norell.

Även i boken beskriver flera deltagare gruppen som en sekt, med en ledare som inte fick kritiseras. Både chefsöverläkaren på Säter, och Quicks terapeut Birgitta Ståhle, var medlemmar.

Norell skriver själv, i en outgiven bok om Quick, att hon 1991 åtog sig "handledningen av Stures terapi". På så sätt styrde hon behandlingen.

Säterläkarna dyrkade Norell och hade ingen självständig linje, enligt Videgård.

– För dem hade Margit sanningen, och hon drev sina teser in absurdum, säger han.

Genom att Quick erkände mord och "mindes" övergrepp fick Norell ett slags upprättelse för ett liv av ifrågasättanden från andra terapeuter.

Central i Quickhärvan var minnesforskaren Sven Å Christianson. Han bekräftade terapeuternas resultat för domstolen, trots svagt vetenskapligt stöd. Josefsson kontaktade honom under täckmanteln att han skrev en bok enbart om Norell. I ett mejl skriver Christianson om henne: "förmodligen den vuxna person som betytt mest i mitt liv".

Troende läkare

Även han gick nämligen i terapi hos Norell, under hela rättsprocessen.

– Säterläkarna var indragna i en sekt, de visste inget annat än det Margit sade. Men Christiansons ansvar är på ett högre plan, att stå för vetenskapen. Han stod i rätten och intygade att Säters förklaringsmodeller var riktiga, säger Josefsson, som kallar kopplingen till Norell "extremt uppseendeväckande".

Att polis och åklagare drogs med är i ljuset av allt detta inte så märkligt, anser Josefsson, eftersom läkarna var så övertygade om att Norells idéer var revolutionerande.

Han är ändå noga med att inte demonisera henne.

– Hon var en aktivist som ville förändra världen, med en stark tro på modeller för hur människor funkar. Det som är uppseendeväckande är hur en klinik som Säter kunde tro så starkt att allt kritiskt tänkande slogs ut.

Birgitta Ståhle har inte velat bli intervjuad för boken. TT har sökt Sven Å. Christianson, utan resultat.