Upplevelsehall slukar stadens pengar
Helsingfors lägger miljon efter miljon på skidhallen i Stensböle. Säsongen är i värsta fall knappa tre månader – inte heller i år kommer intäkterna att täcka de operativa utgifterna.
– Det finns inget bättre sätt att börja en dag i Helsingfors än med vodka, säger turistguiden.
Det är mörkt, minus 4 grader, och bakom en snövall skäller slädhundarna. Jultomten väntar bakom en annan snövall. Dawn Smith och Mary Hollingsworth från Birmingham i England tvekar inte att följa guidens uppmaning.
– Oj vad det värmer, säger Smith.
Väninnorna hör till de kryssningsresenärer som valt att se Lappland under sin dag i Helsingfors. Tjugo minuter från centrum har de stigit ur bussen och gått in i en anonym hall för att ta på sig vinteroveraller och grova kängor.
Snart kommer den omfångsrika byggnaden åtminstone att få en namnskylt på väggen. Stensböle skidhall, som tidigare hette Ylläshallen, står nu inför den riktiga högsäsongen samtidigt som turistverksamheten mattas av. Den 21 september invigs skidspåret, och då kan stadsborna för en enkelbiljett à 14 euro fila på skidtekniken tills spåren dyker upp i Svedängen.
Kanske någon som stakar runt i inomhusspåret får en snilleblixt om hur hallen skulle kunna användas för att inte belasta Helsingfors ekonomi. För staden går det nämligen långsamt.
Vattenskador
Idrottsverket i Helsingfors skulle aldrig ha byggt skidhallen. Men sedan staden köpte byggnaden på exekutiv auktion i februari 2012 har det varit verkets uppgift att hitta en modell för verksamheten mellan väggarna – och hur intäkterna ska täcka de operativa utgifterna.
Inte heller den här säsongen ser det ut att lyckas, trots att turismföretaget Unique Lapland hyr vinterlandet, Hop Lop huserar i ena hörnet och ett gym på andra våningen. Bara energikostnaderna uppgår till 20000 euro i månaden.
Detta samtidigt som byggarbeten ökar den totala investeringen. Det handlar inte om några små summor. Staden hade lånat ut 3,5 miljoner till den dåvarande företagaren. Köpesumman uppgick till 3 miljoner. Bygg- och reparationskostnaderna uppskattas nu till 2,5 miljoner.
– Det första vi gjorde var att bjuda in bygg- och brandinspektörer. Det visade sig att byggnaden var långt ifrån färdig, säger Asko Rahikainen som är projektplanerare på idrottsverket.
Hallen invigdes 2009 men har redan fått vattenskador.
– Enligt byggplanen ska det finnas takskägg och ett utskjutande tak. Men de saknades, säger Rahikainen som också låtit bygga brandväggar och nödutgångar.
Mycket står tomt
En rundvandring i hallen visar att det som dolts bakom dörrar och hörn lämnats ofärdigt. Hela tredje våningen är outnyttjad. Där finns ett stort kallt utrymme, som enligt de ursprungliga planerna skulle bli läktare. Det finns också ett stort och högt rum, och en takterrass med utsikt över idrottsparken som bland annat har en BMX-bana.
– Vi hoppas hitta någon som hyr och färdigställer enligt egna behov. Men det får inte vara vilken verksamhet som helst, det borde vara något som passar ihop med idrottsparkens profil, säger Petteri Huurre som är chef för idrottsverkets avdelning för idrottsanläggningar.
Dessutom finns det kontorslokaler i byggnaden.
– Men att hyra ut kontor hör inte till idrottsverkets verksamhet, säger Huurre.
Betyder satsningarna på skidhallen att andra idrottsplaner får vänta, Petteri Huurre?
– I år och i fjol har vi fått extra pengar för skidhallen. Den skiljer sig från vår vanliga verksamhet, som oftast är subventionerad. Här har vi till exempel inte sänkt biljettpriserna. Om någon tar över verksamheten, vilket vi önskar, går det i så fall inte att höja priset igen.
I dag används hallen av turister som skålar i vodka. Varför faller det under idrottsverket?
– De som åker skidor är motionärer.