Foster kan uppfatta språk

Från och med den 27:e graviditetsveckan är fostret så utvecklat att det kan höra ljud i livmodern. Det gungar i ett "ljudbo" där det kan höra sina föräldrars röster och uppfattar deras uttal och ljudnivå. I synnerhet mammans röst hörs starkt.

– För babyn är det viktigt att uppfatta vissa ljud som den känner igen och känner sig trygg med. Det finns massor av anekdoter där föräldrar berättar om att babyn tydligt reagerar på sånger som de har sjungit eller spelat för den under graviditeten. Forskningen stöder de här uppfattningarna, säger forskaren Eino Partanen.

Hans egen forskning har handlat om att undersöka om babyn förutom musik, också kan känna igen språket, det vill säga intonation, uttal och ljudnivå.

– Allt tyder på det.

Sammanlagt anmälde sig 33 mammor till Partanens undersökning och delades in i två grupper. Den ena gruppen fick en skiva med ljud, icke-språk, som ta-ta-ta, ta TA-ta och ta-to-ta, som mammorna lyssnade på fem till sju gånger i veckan från den 27:e graviditetsveckan. Den andra gruppen fick inga förhållningsorder.

– När babyerna föddes satte vi elektroder på deras huvuden och följde med hjärnkurvorna. Båda grupperna registrerade vokalförändringen, men kontrollgruppen reagerade inte på ljudhöjder, vilket provgruppen gjorde. Den reagerade också på volymförändringen, säger Eino Partanen.

Andra undersökningar visar att amerikanska barn och svenska barn reagerar olika på olika vokaler och att de uppfattar sitt språks allmänna ljud och reagerar på dem.

– Det är mellan sex och tolv månaders ålder som barnen växer in i sin egen kultursfär, dess musik, rytmer och modersmål.

Hjälp till dyslektiker

Han hoppas att man i framtiden skall kunna spåra till exempel dyslexi i ett mycket tidigt stadium. Både dyslexi och autism syns som avvikelser i hjärnbanorna, och personer med lässvårigheter uppfattar ljud på ett annorlunda sätt. Beroende på hur man mäter anses fem till femton procent av befolkningen lida av lässvårigheter.

– Jag tror inte på masscreeningar av små barn, men man vet att dyslexi är genetiskt betingat och man kunde tänka sig att undersöka barn från sådana släkter. Då kunde barn med lässvårigheter redan i ett tidigt skede få hjälp. Om vi inte har metoder att lindra symtom hos barn med autistiska symtom tror jag inte att de drar någon nytta av en tidig diagnos. Eino Partanen säger att det är bra att prata mycket med sitt barn redan under graviditeten, men att det är lönlöst att försöka drilla det till något slags superbarn, som klarar sig bra i skolan.

– Fast det är sant att ju tidigare barn lär sig nya språk desto lättare har de med uttalet. Detsamma gäller körsångare. De har till exempel mycket lättare att uttala engelska, än folk som inte sjunger.

När det gäller graviditet och ljudnivå vet man, genom försök med råttor, att det inte är bra att utsätta fostret för långvarigt buller.

– Att någon gång vistas i en bullrig miljö gör ingenting, men att göra det hela tiden, kan vara skadligt för babyn.

Det Eino Partanen nu kommer att rikta in sig på är att undersöka hur länge det specifika icke-språk som babyn lärt sig under fostertiden sitter i.

– Vi vet att nästan allt vi har varit med om lämnar spår i hjärnan.