Sonja Hellman: Surt att bita i äpplet i Esbo
Nästa års budget blir en utmaning för Esbo. Arbetslösheten har ökat, speciellt bland unga. De långtidsarbetslösa ökar också.
Stadsstyrelsen tog förra måndagen ställning till budgetramen för de närmaste tre åren. Stadens skuldsättning växer och i fjol var skulderna 5 950 euro per invånare. I år kommer budgeten troligen att visa ett underskott på 30 miljoner.
Med en sådan budgetsituation blir det knepigt för Esbo att uppfylla alla lagstadgade åtaganden. Valet står mellan sparåtgärder eller skattehöjning. Om politikerna väljer sparlinjen får de nog leta efter sparobjekt med ljus och lykta.
Det behövs pengar till skolrenovering eftersom 2 829 elever denna höst börjat skolan i evakueringsutrymmen. När de arbetslösa ökar minskar skatteintäkterna och köerna blir längre till luckorna där man får bidrag.
Social- och patientombudsmannen har i sin rapport från 2012 kritiserat staden för långsamhet. I fjol fattades totalt 70 000 beslut om utkomststöd. Beslut om bidraget bör göras inom sju dagar och i brådskande fall samma dag. På grund av långsam banköverföring i synnerhet på veckoslut har bidragstagarna ibland fått vänta fyra eller fem dagar i brådskande fall. Meddelandet om bidrag har ytterligare fördröjts av långsam postgång.
I spartider är det oftast de svagaste i samhället som drabbas. Social- och patientombudsmannen påpekar att rehabiliterande dagvård för funktionshindrade barn inte ges till nya sökande även om det skulle finnas ett behov.
Regionförvaltningsverket har flera gånger anmärkt på att Esbo inte fyller kravet om vårdgaranti. Det har varit svårt att få vård inom tre månader. På vissa hälsostationer har patienterna fått vänta upp till sex månader. Hälsostationerna har använt servicesedlar men för att få dem har det funnits kriterier som måste uppfyllas och då har inte alla som behövt vård fått sedlar.
Nu verkar det som om patientköerna ändå skulle ha blivit kortare. Enligt stadens uppgifter var väntetiden i medeltal 32 dygn till hälsostationens läkare i maj. Till tandvård var väntetiden i medeltal 55 dygn. Den åldrande befolkningen ställer också krav på staden. Det behövs rehabilitering, socialt stöd och vårdplatser. Då behövs det pengar.
I social- och hälsovården är det lätt att stryka någon utgiftspost. Men medborgarna har vant sig vid att få hjälp och stöd i olika livsskeden. Det ger invånarna en känsla av trygghet att veta att hjälpen finns bakom hörnet. Det är viktigt att tryggheten bevaras även i spartider.
Stadens budgetprognos visar att underskottet är permanent de närmaste åren. Den hårda investeringstakten innebär ökad låntagning och öppnandet av fonder där staden investerat pengar. Fram till 2016 kommer lånebördan per invånare att stiga till 9 830 euro.
För att balansera budgeten krävs det alltså kraftåtgärder. Redan nu talar politikerna om att en höjning av skattesatsen med 0,5 procent skulle täcka underskottet på 30 miljoner. I dag ligger kommunalskatten vid 17,75 procent vilket är lägre än i grannkommunerna Helsingfors och Vanda.
Samlingspartiet, Centern och en del av Sannfinländarna och De obundna motsätter sig skattehöjningen. Från samlingsartistiskt håll talar man i stället om en sänkning med 0,25 till nivån 2010.
Men om staden skall kunna uppfylla sina lagstadgade åtaganden och ge sina invånare en trygg tillvaro ser det nog ut som om Samlingspartiet och dess meningsfränder får foga sig och bita i det sura äpplet. Hur stor höjningen blir återstår att se.