Yles samarbete med kyrkan sticker ut
Den finländska modellen för kristna program på public service väcker förvåning i Norden, men de religiösa programmens plats i tablån försvaras. Däremot arbetar man för att bredda andaktsprogrammen för fler religioner.
När radiosändningarna i Norden kom i gång på tjugotalet var gudstjänster bland de första programmen. Men synen på att sända tydligt liturgiskt präglade program har förändrats i takt med samhället och uppdraget har tolkats olika i respektive land.
Tätast samarbete mellan public service och kyrka har Finland, där evangelisk-lutherska kyrkan tillsammans med andra kristna samfund producerar innehållet vid andaktsprogram och gudstjänster, medan Yle står för tekniken.
I Finland står det också i lagen att Yle ska "tillhandahålla andaktsprogram", vilket hittills har tolkats som enbart kristna talare och predikningar. Efter en rundringning som Hbl har gjort är det klart att Finland sticker ut bland sina grannar.
Svensk öppenhet
Sverige har gått mot en bredare tolkning där radiokanalen P1 några gånger per år sänder från muslimska och judiska högtider. Men tvärtemot det förväntade ramaskriet var reaktionen överlag positiv när sändningarna började för tio år sedan, berättar Louise Welander, redaktionschef för SR Samhälle.
– Jag tog emot ett samtal från en glad muslimsk lyssnare som sade att det var den första gången han kände att public service även talade till honom.
Hon tycker att det inte ska vara något konstigt att höra ett muslimskt böneutrop under en morgonandakt, trots att en del kristna lyssnare reagerat.
– Tanken är ju att erbjuda även minoriteterna en röst i public service och skildra mångfalden i det svenska samhället, säger Welander.
Det är SR:s egna producenter som väljer predikanter, kyrkorum och sammanhang. P1 sänder runt 65 gudstjänster varje år, varav 5–10 har en annorlunda betoning än den strikt kristna. Vid de gudstjänster som hålls av Svenska kyrkan har det även hänt att företrädare från andra religioner inbjudits, bland annat har den muslimske poeten Andreas Hasslert läst suror ur Koranen.
En viss uppmärksamhet väckte universitetsprästen Kent Wisti som under en gudstjänst från Malmö i februari benämnde Gud som "hen" och refererade till Jesus som "livgiverskan".
– Ju mer mångfacetterat samhället blir, desto större blir utmaningen för SR att vara uppmärksamt på faktorer som kön, klass och bakgrund, säger Welander.
Sverige har ingen lag på att SR eller SVT ska sända andaktsprogram men i sändningstillståndet står det att public service ska spegla det religiösa livet i Sverige.
– Kristna program har funnits med sedan SVT:s barndom och är en berättigad del av public service, säger Peter Nyrén, programbeställare för fakta och underhållning vid SVT.
Han berättar att SVT, precis som SR, aktivt arbetar för att hänga med utvecklingen i samhället. Även på teve går det att höra böneutrop i Sverige, då SVT sänder två muslimska högtider och en judisk varje år. SVT sänder gudstjänster varje vecka, men väldigt få direkta mässor förutom vid de traditionella kristna högtiderna.
Nyrén tror dock inte att den finländska modellen där kyrkan står som producent skulle fungera i Sverige.
– Det skulle vara väldigt obekvämt för oss. SVT vill hela tiden vara ansvarig utgivare, säger Nyrén.
Han tycker att Yles upplägg låter ovanligt men säger att traditionerna har utvecklats på olika sätt i de nordiska länderna.
DR Kirken i Danmark
I Danmark har public service blivit ett slagträ i den politiska debatten. För två år sedan uppmanades public service av dåvarande kulturministern att Danmarks Radio skulle värna om och förmedla det kristna kulturarvet. Upprinnelsen var den debatt som följde efter ett förslag att lägga ner andaktsprogrammen.
– Vi har ett kristet samhälle och jag ser inga problem med att vi sänder gudstjänster, säger Flemming Hedegaard Larsen, chef för kulturkanalen DR K.
Kyrkan faller i Danmark under Kyrkoministeriet som också har hand om jämställdhetsfrågor. DR har någon enstaka gång sänt en fredagsbön från en moské men annars hör andakts- och gudstjänstprogrammen hemma under redaktionen på DR Kirken sedan 2006.
I stället för liturgiska program från andra religioner har DR haft introduktions- och informationsprogram, berättar Hedegaard Larsen.
– Internt på DR talar vi mycket om hur vi ska utveckla religionsprogrammen, säger han.
Gudstjänster populära i Norge
Om radiogudstjänsterna i Sverige och Finland når över 100 000 lyssnare är det bra siffror, men i Norge bänkar sig närmare en halv miljon framför radion varje söndag.
Tommy Hansen är kommunikationsdirektör vid NRK och han berättar att det i "NRK-plakatet", sändningstillståndet, står att public service ska återspegla "Norges religiösa arv".
– Vi försöker välja talare som har en kåserande och lättsam ton i gudstjänsterna och vill lyfta fram allmänmänskliga frågor, säger Hansen.
Hittills har andaktsprogrammen varit en uteslutande kristen angelägenhet, men att Norska kyrkan skulle få producera eget material är inte aktuellt i Norge.
– Det skulle vara en situation som vi inte skulle gilla, vi vill ha våra egna redaktörer, säger Hansen.
På Island sänder det statliga tv- och radiobolaget íkisútvarpið (RUV) väldigt få gudstjänstprogram, förutom vid högtider. RUV:s producenter stämmer av i förväg med prästerna om temat för predikningarna. Även här väcker den finländska modellen förvåning.
– Wow, det visste jag inte om att Finland har löst det på det sättet, säger Hera Ólafsdóttir, inköpschef vid RUV.