Marianne Lydén: Muslimer, judar och extremism
Högerextremister som tar till våld är inte att förväxla med högljudda "invandringskritiker" men ett samband finns i det hårdare attitydklimatet.
Avsikten med Inrikesministeriets rapport om den våldsamma extremismen (Hbl 28.8) är att ge en bild av vilka aktörerna är och vilket slags hot de kan tänkas utgöra i dag och i framtiden.
Bilden som ges av den våldsamma extremismen och dess uttrycksformer är i sig intressant. Minst lika intressant är myndigheternas inställning till fenomenet. Den tycks nämligen i någon mån ha förändrats.
I decennier har Skyddspolisen intill tjatighet betecknat de högerextrema rörelserna som marginella och ofarliga. Polisen har också slätat över och talat om uppgörelser mellan två extrema läger när högerextremister visat sig stå bakom våldsdåd mot krafter på den yttersta vänsterkanten.
Det skedde när nynazisterna 1977 anlade en mordbrand och placerade en bomb i minoritetskommunisternas tryckeri Kursiivi. Senare dömdes nynazisternas självutnämnda riksledare Pekka Siitoin till fem års ovillkorligt fängelse för tilltaget.
Det skedde tidigare i år när Skyddspolisen kommenterade knivincidenten i Jyväskylä, då medlemmar i Suomen vastarintaliike (SVL) med knivar och skramlande flaskkassar krävde att bli insläppta till presentationen av boken Äärioikeisto Suomessa. De krossade flaskor och en av dem knivhögg en av arrangörerna.
– Det är enskilda händelser och det handlar om lokala sammandrabbningar och om motsättningar på lokalt plan. De här motsättningarna utgör ändå inte ett allvarligt hot mot samhällets säkerhet, förklarade Skypos överinspektör Tuomas Portaankorva för Hbl (1.2).
Oklart är om något hänt inom Skyddspolisen, men åtminstone Inrikesministeriets arbetsgrupp och inrikesminister Päivi Räsänen (KD) verkar nu ta hotet om högerextremt våld på allvar.
Rapporten delar in högerextremisterna i tre grupper, nynazistiska och rasistiska skinheads som samlas i lokala klubbar, uttalat nynazistiska Suomen Vastarintaliike och den så kallade nya extremhögern med kamp mot islam som sitt främsta mål.
Av de här tre lyfter man särskilt ut SVL, som betecknas som en revolutionär och militant organisation som har som mål att med odemokratiska medel upprätta en nazistisk stat. Rapporten konstaterar att SVL:s tycks sträva mot att bli synligare och aggressivare, bland annat genom aktiva kontakter med likasinnade i andra länder, som Svenska motståndsrörelsen i Sverige.
– Också en liten grupp dedicerade och systematiskt verkande extremister kan orsaka betydande säkerhetshot samhälleligt och lokalt. De mest troliga målen för våldsdåd är representanter för olika minoritetsgrupper och andra som uppfattas som organisationens fiender, sägs det.
Jyväskyläincidenten tas upp som ett exempel på SVL:s verksamhetsmetoder. Slutsatsen är att SVL "som en organiserad, demokratifientlig och militant rörelse är potentiellt farlig".
Inrikesminister Räsänen ser skinnskalleklubbarna som farligast eftersom de kan fungera som en rekryteringskanal till mer organiserade våldsbenägna rörelser som SVL. Här resonerar arbetsgruppen lite annorlunda.
– Riskerna att dras med i SVL och den nya extremhögern är annorlunda än för nynazist- och skinnskallegrupperna. De två grupperna attraherar ofta "vanliga medelklassfinländare" och personer som är äldre än skinheads brukar vara. Att de här grupperna växer reflekterar graden av invandrarfientlighet och fördomar mot utlänningar, sägs det.
Resonemanget kullkastar ändå inte Räsänens om skinnskalleklubbar som kanal till SVL.
Däremot är den nya extremhögern ett kapitel för sig.
Rörelsen är internationell och försöker bredda sin nisch genom att synligt ta avstånd från traditionell högerextremism och nynazistiska rasläror och koncentrera sig på kampen mot "islamiseringen" av Europa.
På rörelsens webbplats Gates of Vienna konstateras att "vi (=det kristna Europa) befinner oss i en ny fas av ett gammalt krig (mot islam)".
Rapporten fokuserar på begångna våldsdåd men ser ändå den nya extremhögern som en potentiell grogrund för våld. En närmare analys är delikat eftersom den nya extremhögern har sina representanter i Finlands riksdag.
Med Jussi Halla-aho i spetsen har särskilt sannfinländare framfört åsikter som är identiska med det som står att läsa i rörelsens manifest mot "islamiseringen".
– Den västerländska civilisationen kan inte välja mellan krig och fred. Den måste välja mellan krig och förintelse, har Halla-aho skrivit.
Han gjorde det samtidigt som han skrev att han är rädd för islam eftersom islam, "en dödens och förstörelsens kult", gett honom anledning till det.
En viktig skillnad mellan den nya extremhögern och traditionella nynazister finns i inställningen till judar och Israel. I inlägg på Gates of Vienna ses islamisterna som de nya nazisterna och staten Israels politik som ofelbar. Skillnaden gör att man inte kan tala om sannfinländska "invandringskritiker" som rekryteringskanal till SVL. Däremot nog om ett samband mellan spridandet av så kallad "invandringskritik" och ett hårdare attitydklimat.