Veckans dj: Traumablues med Panssarijuna

– Musik är en del av min vardag, som den vänstra armen eller någon annan kroppsdel. Jag har alltid varit fascinerad av ljud och oväsen men också av att hitta harmonier av rena slumpen, säger Henrik Lindqvist.

Just nu lyssnar han mycket på 60-tals psykedelia som Moby Grape och Bob Dylans produktion från 70-talet. Beatles har också funnits med sedan barndomen.

– Hittar jag inte ny musik återgår jag till äldre produktion. Det finns så mycket härligt man missat. I Helsingfors hittar man också mycket bra ny musik genom att gå på spelningar.

Lindqvist är basist i bandet Panssarijuna där han också spelar synt, munspel och maracas samt klankar emellanåt på ölburkskassar.

– Ölburkskassarna brukar folk reagera mest på!

Panssarijuna som har fyra bandmedlemmar spelar något som de kallar för traumablues.

– Benämningen traumablues kom till när repade inför vår vårturné förra året. Det beskriver bra vad vi gör och lyriken är ganska dekadent med råa historier och missbruk, fastän ingen av oss är missbrukare. Vi har skitroligt när vi spelar och ingen av oss är särskilt deppiga.

Traumablues anspelar också på musikernas uppväxtort. Alla bandmedlemmar förutom gitarristen kommer från Vähärauma i Björneborg. Bandet kom till redan för tio år sedan, då som sångaren Jussi Karmalas projekt men kom i sin nuvarande form till i januari i fjol. Sedan dess har det gått undan. I april gav Panssarijuna ut sin debutskiva och nästa vår kommer nästa.

– För tillfället har vi faktiskt material för tre skivor, omkring femtio låtar. Vi spelar blues, country, honky-tonk och på sistone ganska mycket psykedeliskt, säger Lindqvist.

Henrik Lindqvists låtlista:

Bob Dylan 
Million Dollar Bash
Jag har aldrig riktigt lyssnat på Bob Dylan förrän i våras. Det har alltid verkat alltför bundet till en viss struktur. Först nu har jag insett att det är det som gör det så bra.

Kemialliset Ystävät
Superhimmeli
Fantastisk låt som irriterar på rätt sätt. Jan Anderzen, som är med i Kemialliset ystävät är en otroligt produktiv konstnär. Han ger ut musik bland annat på sitt eget namn och som Tomutonttu. I juli hade han också en utställning på Galleria Huuto.

Urpf Lanze
The Lost Wooden Planet Script
Urpf Lanze hörde jag första gången på Flow i år. Hans sätt att aggressivt plocka på strängarna medan han sjunger strupsång fick nackhåret att resa sig. Under spelningen visade det sig också att han gillar mycket torr humor mellan låtarna. 

Räjäyttäjät
Tikkalan masat ja masalan tikat
Fantastiskt liveband, det är det här som livespelningar borde gå ut på. Kolla vilken som helst video på Youtube. När jag besökte Stockholm i somras frågade flera av mina bekanta om jag känner till det här bandet med ett ofattbart namn, och som under första låten lyckas bli av med alla sina kläder.

Circle
Nopeuskuningas
Världens bästa band. jag lyssnar inte för ofta på dem hemma, men alltid när jag har chansen går jag och ser på dem, jag tror jag snart sett dem tio gånger.

The Fall 
Couldn't Get Ahead
I över 30 år har kritikerna både hyllat och avskytt dem. Varje skiva låter totalt annorlunda och samtidigt helt lika som den förra. Deras spelningar anses vara otroligt bra eller otroligt kass, det finns ingen mellanväg.

Can 
Waiting for the Streetcar
Förra året gav bandet ut en stor bunt med re-mastererade Can-låtar under namnet "Lost Tapes". När ett legendariskt band släpper ut en massa bootlegs har de oftast inte intresserat mig. Men när jag gav Lost Tapes en chans, var jag såld. Damo Suzuki som sjöng på Cans legendariska skivor uppträder på Höstfest i Jyväskylä.

Rättö & Lehtisalo
Ihanan syyllinen pallokala
Världens nästbästa band.

Paul McCartney & Wings
Band on the Run
Beatles och medlemmarnas soloskivor har länge stått mig nära, förutom de av Wings. Jag minns hur jag som liten bytte kanal på MTV när en Wings-video kom.
Jag såg McCartney i Helsingfors sommaren 2004, hans karisma är obegriplig. Efter det började jag lyssna på hans soloproduktion, men jag har fortfarande svårt med Wings.

Colin Stetson
The righteous wrath of an honourable man
En av de bästa spelningarna jag var på förra året, vi var få i publiken, men vi fick valuta för hela slanten. Stetson använder sitt instrument mångsidigt och leker med mikrofoner – bland annat placerar han kontaktmikrofoner i nacken för att få sin röst hörd medan han spelar.

Panssarijunas kommande spelningar: 20.9 i Björneborg på Saikku, 21.9 i Tammerfors på festivalen Monsters of Pop, den 26.9 i Helsingfors på Henry's pub och den 11.10 på Höstfest i Jyväskylä.