Miljoner står på spel – eller inte

Förslaget bordlades och kommer upp igen i stadsstyrelsen om en vecka. I samma veva bestämmer man om det blir någon parkeringshall under Hagnäs torg. Det betyder att politikerna och partierna nu har några intensiva dagar på sig att köpslå. I samband med onsdagens stadsfullmäktigemöte får grupperna en chans att diskutera sina prioriteringar.

– Det finns olika åsikter om trafiksatsningarna och i vilken ordning investeringarna ska göras. Det är också oklart vad som händer med Lappvikens sjukhus, säger Samlingspartiets Tatu Rauhamäki.

– Inga projekt är onödiga, men det gäller att se över tidtabellen och om det finns andra lösningar för finansieringen, säger SFP:s Marcus Rantala som till exempel är beredd att lägga Björkholmen i malpåse.

Aldrig tidigare har staden haft ett investeringsprogram som sträcker sig ett decennium framåt. De årliga investeringarna ska inte överskrida 435 miljoner, har fullmäktige bestämt. För det får man väl nästan vad som helst!

Nej, visar det sig när man ögnar igenom Pajunens förslag. För gemene kommuninvånare verkar listan inte alls kryptisk, tvärtom. Rad upp och rad ner med miljoner – kan det bli tydligare?

Renovering av Botby grundskola, 2016–2017, 11,5 miljoner. Bygge av finsk- och svenskspråkig grundskola på Busholmen, 2018–2019, 26 miljoner. Renovering av Hagnäshallen, 2016–2017, 15 miljoner.

Största delen av pengarna går till byggnader. I offentligheten har finansieringen av centrumbiblioteket framställts som en avgörande satsning. Enligt staden är det nödvändigt att staten står för hälften av notan, vilket skulle betyda att nybygget skulle kräva 48 miljoner ur Helsingfors kassa 2015–2018.

Men jämfört med vad det kostar att piffa upp existerande byggnader är det ingen stor summa. Att renovera till exempel Hertonäs sjukhus blir nästan lika dyrt som stadens andel av det nya biblioteket. Renoveringen av tekniken i Helsingfors stadsteater kostar 66,4 miljoner. När det är avklarat, förslagsvis år 2022, behöver Finlandiahuset 60 miljoner.

Det är i sin tur lite jämfört med de över 200 miljoner som yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto behöver för diverse renoveringar och nybyggen på olika håll i staden.

Tioårsplanen visar på ett genialt sätt hur litet spelrum politikerna har. Yrkesinstitutets 15 000 studerande är beroende av sina lokaler, varje dag. Det behovet kan inte förhandlas bort.

Listan är också en påminnelse om de kommunala investeringarnas natur. När man en gång uppför ståtliga byggnader måste de underhållas. Om femtio år finns centrumbiblioteket sannolikt också på renoveringslistan.