Älgflugan förskräcker och förtjusar

Sprider älgflugan sjukdomar till människor?

Älgflugan är i själva verket en dålig sjukdomsspridare: den landar på ett enda värddjur, fäller sina vingar och flyger aldrig mer. Professor Olli Vapalahti vid Helsingfors universitet säger att det alltså är svårt att tänka sig hur den skulle kunna sprida sjukdomar från ett värddjur till ett annat.

– Många tror att älgflugan kan smitta människor med till exempel borrelia men det finns inga dokumenterade fall. Däremot kan det hända att älgflugan bär på sjukdomsframkallare som går i arv från släktled till släktled. Det finns fall där älgflugor redan innan de sugit blod bär på bartonella schoenbuchensis-bakterier. De finns även hos älgar men vi vet inte hur skadliga de är för älgarna eller om de ens kan överföras till människor. Vi forskar i det här och ska snart ge ut ett papper.

Varmt och fuktigt väder betyder fler älgflugor?

Det stämmer delvis. Under en varm och fuktig sensommar som i år kläcks flertalet av älgflugspupporna som ligger på marken medan torka kan stoppa deras utveckling.

– Men viktigare än vädret är förekomsten av älg i ett område. Där det förekommit älgar under vintern finns sannolikt rikligt med puppor som gynnas av en varm sommar. Men om det inte förekommit älgar finns det heller inga älgflugor, säger Arja Kaitala, professor i djurvetenskap vid Uleåborgs universitet.

Älgflugan kan lägga ägg i människan?

Älgflugan lägger inga ägg alls. Honan lever hela vintern och våren i älgens päls och producerar levande larver som genast förpuppas och faller ner på marken. Honan får sin näring av att suga blod av älgen. Älgflugan kan suga blod även av andra djur, också människan.

– Den finländska älgflugan förökar sig så gott som alltid enbart på älgar. Renar och rådjur är mycket sämre värddjur och det finns inga kända fall där älgflugan förökat sig på en människa, säger Kaitala.

Den första nattfrosten tar kål på älgflugan?

Fullvuxna individer klarar över tjugo minusgrader så en vanlig nattfrost är ingen match för älgflugan. Pupporna är snäppet uthålligare och överlever kring 26 minusgrader.

– Vi är inte helt säkra på hur de klarar sådana temperaturer, säger Kaitala.

Finländare har blivit allt mer allergiska för älgflugans sting?

Älgflugan kom till Finland från sydost i början av 1970-talet och är alltså en relativt ny art. Vapalahti säger att då en människa utsätts för älgflugsbett flera gånger uppstår ibland en så kallad fördröjd överkänslighet som kan leda till svåra utslag, älgflugsutslag. Så när älgflugan kommer till nya områden ökar allergierna bland befolkningen efter en tid.

– När man utsatts tillräckligt länge kan symtomen bli allvarliga, så att stora starka karlar kan totalvägra att gå ut i skogen på hösten. Älgflugan är intressant och det finns väldigt mycket kvar att forska kring den.