"Vi lär ut svenska på fel sätt"

Det är faktiskt inte de finskspråkiga barnen det är fel på när skolsvenskan inte verkar fastna, utan sättet man har tänkt att de ska lära sig på. Det säger universitetslärare Eeva-Liisa Nyqvist, som under arbetet med sin doktorsavhandling har gjort en djupdykning i hur finskspråkiga personer tillägnar sig substantiv.

Dykningen har gett henne en insikt: Det behövs mer bestämdhet i undervisningen.

Bestämd form, alltså. Nyqvist konkretiserar.

– Läroböckerna säger ofta bara att du ska använda bestämd form andra gången du nämner ett substantiv. Vi lär oss meningar som "Jag såg en hund, hunden var svart." Det är ju rätt i teorin, men fungerar inte så bra för senare får man lära sig att inte upprepa substantiv så ofta. Resultatet blir att det man lärt sig i skolan inte verkar stämma överens med verkligheten.

Inlärningsproblemen beror egentligen på att det finns en naturlig och logisk inlärningsordning för substantiv för en person med finska som modersmål, medan läroböckerna presenterar språket utan att följa denna logik.

"Ofosterländskt"

Nyqvist kommer själv från ett helfinskt hem i Åbo och fick tidigt höra tvivlande kommentarer om hur det ska gå för flickan att lära sig främmande språk när ingen i släkten lyckats med det hittills. Om en och annan släkting tvivlade, så uppmuntrade föräldrarna hur som helst till språkstudier och efter de första lektionerna i svenska som nioåring tog sig Nyqvist i tur och ordning an engelska, tyska, franska och italienska.

– Det är faktiskt det mest ofosterländska jag hört på länge, att man idiotförklarar sitt eget folk genom att säga att det inte kan lära sig flera språk, säger hon.

Hur kan vi då ha en så inflammerad språkdebatt där ordet tvångssvenska slungas omkring och över 50 000 finländare skriver under ett medborgarinitiativ om att slopa skolsvenskan? Hur föds de negativa attityderna?

– När jag undervisat vuxna har jag fått höra att frågan om bestämd eller obestämd form är så svår att den blir som en osynlig vägg i vägen för inlärningen, säger hon.

När bestämd och obestämd form känns ogripbara leder det till meningar som "Min pappa köpte en bil, en motor gick sönder". I våras gjorde Nyqvist en enkät om vilka språkfel som irriterar personer med svenska som modersmål mest. Svaren kom från andra sidan den osynliga väggen. Lyssnaren störs mest just av att bestämd form används fel. Det är alltså bäddat för problem.

Hur ska man då röja undan det här inlärningshindret?

– I undervisningen brukar jag förklara att bestämd form används som när man skickar ett dolt meddelande, när mottagaren redan har förhandskunskap om det som ska sägas. Små barn kan ta fel på formerna just för att de inte har förmågan att sätta sig in i mottagarens situation.

"Ändra modigt"

Nyqvists hälsning till politikerna är att vi behöver en systemändring. Vi har mycket attityder om undervisningen, men lite kunskap.

– Först ska vi forska mer i inlärningsprocesserna, sedan modigt utveckla läromedlen.

Nyqvist vet att en del engagerade svensklärare redan nu överger läroböckernas system med flervalsfrågor och lucktexter som ska fyllas i och plockar fram tidningstexter med relevant innehåll för eleverna i stället. Då kommer man åt svenskan som den används till vardags och kan skapa muntliga uppgifter med smak av verklighet.

– Men grammatiken behövs också, på rätt sätt, säger hon.