"Kyrkans ord måste bli kött"

Biskop Björn Vikström fyllde 50 år i somras, och i lördags firade han det genom att inbjuda till ett teologiskt seminarium i Borgå.

Huvudtalaren Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, höll ett anförande under rubriken Kroppen i den kristna kyrkan.

Sigurdson säger att vår egen tid anses vara kroppsbejakande. Men är den verkligen det? Vi disciplinerar våra kroppar, slåss mot kalorier och är aldrig nöjda med den vi möter i spegeln. Samtidigt blir den akademiska betoningen av kunskap något abstrakt, generellt universellt, som undviker det kroppsliga.

– Är kristendomen kroppsfientlig? Det påstås så ibland, men jag finner det häpnadsväckande. En av den kristna kyrkans centrala uppfattningar är ju att Gud i Kristus själv har vunnit mänsklig kropp. ’Och Ordet blev människa och bodde bland oss’ sägs det i Johannesevangeliet. Den kristna kyrkan utgår från att föreställningen om mänsklig frälsning sker genom och av människans kroppslighet, snarare än från den.

Om man studerar kroppen i Nya testamentet är texterna brev och berättelser, inte teologiska utredningar. De berättar om Jesu liv som en kroppslig berättelse. Vi ser den hungriga och törstiga kroppen som vandrar med lärjungarna, den kropp som helar människor, den lidande kroppen som pryglas och korsfäst, den förklarande kroppen som mirakulöst stiger fram ur gravens mörker och uppstiger till himlen.

Vi har också den sociala kroppen som genom nattvarden blir en kropparnas gemenskap – den kristna församlingen som Kristi kropp.

Ola Sigurdson säger att idén om Kristi kropp är en arena för att undersöka vår egen identitet.

– Det är viktigt att inse att den kristna traditionen erbjuder en mängd olika föreställningar om männi- skans kroppslighet som är intimt förknippade med respektive tids kultur. Medeltiden var till exempel mycket kroppslig och då frodades bland annat relikkulturen.

Konflikter kring kön

I dag är sexualiteten väldigt starkt framme i samhället och det avspeglar sig också i kyrkan. Kön är en källa till konflikter. Tidigare blåste det kring frågan om kvinnliga präster och nu är de homosexuellas rätt till äktenskap det stora stridsäpplet.

– Under medeltiden var sexualiteten bara en del av den mycket vidare erotiska kärleken, som innefattade mycket mera än själva sexualakten. I böneakter från den tiden ser man ett mycket laddat språk där män uttryckte sin passion för den nakna Jesus på korset och Platon såg Eros som något som omfattade hela universum.

Enligt Ola Sigurdson fäste Luther inte så stor vikt vid äktenskapet. I evangelierna visas inte heller så mycket intresse för sex eller äktenskapet.

– Det har funnits många slag av tillhörigheter, klosterlivet var till exempel en form av samliv. Men i och med att kärnfamiljen blev så viktig i samhället har kyrkan reagerat mot att man vill ändra dess position. Sexualiteten har framför allt förknippats med reproduktionen och fram till nu har den bara kunnat ske inom heterosexuella ramar.

Ola Sigurdson säger att kroppsligheten och sexualiteten är en komplicerad historisk process, men kyrkan har inte velat se komplexi- teten.

– Det håller på att ske en utveckling i de nordiska länderna. Samhället blir allt mer mångreligiöst och stat och kyrka har allt mindre möjligheter att kontrollera männi- skors beteende.

Genom att allt fler bryter mot de rådande konventionerna och genom att par som till exempel Jonas Gardell, som är aktiv lutheran, och Mark Levengood, som är katolik, illustrerar ett annat sätt att leva, kommer diskussionen att plana ut, tror Ola Sigurdson.

– De bryter mot förutfattade meningar om "antingen eller" inom kyrkan. Regnbågsfamiljer visar att man kan leva på ett annat sätt.

"Låt tron bli kropp"

Ola Sigurdson säger att människans kropp, enligt de bibliska skrifterna, är en integrerad del av hennes exi- stens och inte något tillfälligt, utan given i och av Guds skapelse av människan.

– Kroppen är inte en avslutad slät helhet, utan är kommunikativ och expressiv och till och med ett medium genom vilket människan relaterar till såväl Gud som andra människor.

Biskop Björn Vikström säger att något av det viktigaste att fundera på är att låta tron bli kropp.

– Jag är min kropp och genom nåden älskad som den jag är. Samtidigt finns utmaningen där att jag kan bli så mycket mer.

Han anser att tron har blivit väldigt osynlig och privat i den lutherska kyrkan. De symboliska handlingarna, som dop och nattvard, behöver bli mera än en ritual.

– Vi har ett behov av ritualer och ceremonier, men de måste ha ett innehåll som människor förstår. I dag är det ingen självklarhet att folk frågar efter kyrkans förrättningar. Symbolerna bör tala till oss på djupet. Ordet bör bli kött.

Björn Vikström talar varmt för att vardagstron skall synas i praktiska handlingar. På det viset ger man en positiv bild av vad kristen tro handlar om.