"Framför allt har jag problem med den där kören av mer eller mindre ledbrutna gamlingar"

Merete Mazzarella: Seniormys

Visst har det gjorts filmer om äldre också förr. Tänk på Sunset Boulevard med Gloria Swanson (1950), tänk på Vad hände med Baby Jane? (1962) eller på The Whales of August (1987) med en nittiofyraårig Lilian Gish.

Eller på filmer som väl inte direkt har klassikerstatus som Sista sommaren (1981) eller På väg med Miss Daisy (1989).

När idén till Vad hände med Baby Jane? lades fram för producenten Jack Warner ska han ha varit synnerligen skeptisk och om stjärnorna Bette Davis och Joan Crawford ska han ha sagt: "De där två avdankade gamla kärringarna är inte värda ett öre."

Han hade fel, som bekant, men ändå är det först nu som filmindustrin på allvar fattat den demografiska galoppen och har utvecklat en ny genre som den svenska filmrecensenten Jeanette Gentele kallar "seniormys".

Genren är företrädesvis brittisk och bjuder på brittiska stjärnor som den mogna publiken minns från sin ungdom och i vars åldrande de kan spegla sitt eget: det är Maggie Smith som är den okrönta drottningen. Den är småputtrigt trivsam och humoristisk på samma sätt som en traditionell deckare, den tar upp åldrandets problem från höftoperationer över inkontinens till demens och död men genomgående landar den ändå tryggt i feelgood.

Nej, jag har ju ingalunda sett allt, inte Hotell Marigold (2011) om den lilla brokiga skaran britter som lockas av en annons om att få tillbringa livets höst i ett indiskt palats och åker i väg till Jaipur, inte Kvartetten (2012) om de fyra bedagade operastjärnorna på ett äldreboende för musiker. Men En sång för Marion, också den från 2012, har jag sett och den gjorde mig verkligen fundersam. Jo då, visst spelar de bra, de gamla stjärnorna Vanessa Redgrave och Terence Stamp, hon som Marion som så småningom dör men in i det sista är livsbejakande och ivrig medlem i den lokala, utpräglat multietniska pensionärskören, han som hennes surgubbe till man.

Framför allt har jag problem med den där kören av mer eller mindre ledbrutna gamlingar – ja, alltså: människor i min ålder – som än uppträder som hiphoppare, än som hårdrockare, än sjunger Let’s Talk About Sex. Jo, jag vet precis hur det är tänkt att de ska uppfattas, gamlingarna, nämligen som "oemotståndliga", "avväpnande", "obetalbara". Men smaka på just de där tre orden ett ögonblick. Är det inte med precis samma ord man brukar beskriva barn som uppträder? Uttrycker de inte ett överseende, rentav en liten nedlåtenhet mitt i all välvilja? Ett vet jag: det är inte så jag själv skulle vilja bli beskriven.

Mitt andra problem gäller surgubben. Jag älskade honom just som surgubbe, han hade värdighet, integritet och sin Marion vårdade han med en kärlek som inte behövde ord. Men seniormyset har mitt i mysigheten sitt benhårda regelverk, här gäller att vara glad, vara med, att till varje pris öppna sig, så gubben förvandlas, han värvas till kören och sjunger solo så intet öga är torrt. Och också jag är fuktig i ögonen men mest av saknad efter Bette Davis och Joan Crawford som man kan säga mycket om, men som åtminstone slapp all uppbygglighet.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.