"Förlegade böcker förmedlar islamofobi i skolan"

I veckan började åttorna skolan och en av böckerna de bär i sina ryggsäckar är Historia 1900-talet, som ges ut av Schildts & Söderströms förlag. I bokens sista kapitel, "Islam – en ny politisk faktor", finns många passager som kan upplevas som islamofobiska (antimuslimska), anser samhällsläraren och doktoranden i pedagogikvid Helsingfors universitet, Pia Mikander.

– Världsbilden som porträtteras, att muslimer vill förstöra den västerländska kulturen, är faktiskt lik den vridna föreställning som motiverade Breivik till hans massmord, säger Mikander.

I kapitlet står det att "migration och invandring har fört in islam in i hjärtat av Europa" och att de europeiska muslimerna "vill att islam ska sätta sin prägel också på staternas styrelse".

– Vad betyder hjärtat av Europa? Det låter som att alla muslimer vill införa shariahlagar i Finland, säger Mikander.

Eurabia-teorin

Mikander säger att den här typen av skrivelser följer tidigare islamofoba teorier om "Eurabia" som går ut på att islam skulle ha en agenda att infiltrera och förstöra världen. I dag cirkulerar starka antimuslimska känslor i samhället, men många fördomar mot muslimer passerar obemärkt förbi trots att man ofta reagerar på antisemitism och diskriminering mot svarta.

– Det finns ett behov av en bredare kunskap om islam, särskilt i historieböckerna som borde vara fria från den här islamofobiska smörjan.

Hon har själv undervisat och upplevt hur svårt det kan vara att i klassrummet föra en vettig debatt kring ämnen som islam och invandring. Många av ungdomarna har fått en negativ inställning från filmer och internet.

– Hur tror författarna av boken att en muslimsk elev känner sig när ­islam utpekas som något skrämmande?

Inte lagvidrigt

Mikander har i sin forskning gått igenom åttio läroböcker och tittat på "andrafiering", det vill säga, konstruktioner av "vi och dem". Hon tycker inte att hennes närläsning är att överdriva saken, eller att hon skulle göra en höna av en fjäder när hon pekar ut en lärobok som islamofobisk.

Men sett till lagstiftningen skulle förmodligen inte kapitlet i boken vara diskriminering.

– Men det behöver inte vara hets mot folkgrupp för att vara skadligt.

Missvisande bild

Skolboken innehåller även rena sakfel som att "sunniterna är mer frisinnade" och att shiiterna skulle vara mer bokstavstrogna.

En passage beskriver islam som en maktfaktor som "inget land i världen kan blunda för".

Mikander säger att det är illa nog med den insinuerande tonen och att man skapar en essentiell olikhet mellan väst och islam. Hon anser att världsbilden som målas upp i kapitlet är negativ och sluten, ingenstans framhävs möjligheterna som finns att lära av varandras kulturer.

– De mest fördomsfulla texterna har jag hittat i finlandssvenska skolböcker, kanske är det färre ögon som läser dem och som reagerar än när det gäller finskspråkiga, säger Mikander.

Passerat bästföredatum

På förlaget förstår man kritiken och säger att de brukar korrigera osakliga meningar i samband med nytryck. När Historia 1900-talet uppdaterades i fjol lades det in några meningar om "arabvåren" men bland annat formuleringen om "hjärtat av Europa" reagerade ingen på.

– Alla böcker är produkter av sin tid och de tankegångar som cirkulerade då. Den här boken har kanske passerat sitt bästföredatum, säger Marianne Peltomaa, läromedelschef.

Hon beklagar vissa av formuleringarna men säger att förlaget inte har några planer på att dra in boken just nu.

– Islam ska naturligtvis inte framställas som ett hot. Ambitionen är att alla våra böcker är sakliga, korrekta och håller en vettig ton, säger Peltomaa.

Hon förklarar den eventuella rikligare förekomsten av fördomar i de finlandssvenska böckerna med att de har en längre livscykel än de finskspråkiga, i snitt tio år mot fem. Elevunderlaget är mindre och möjligheterna att bearbeta materialen finns mera sällan.

Peltomaa säger att tvärtemot vad många verkar tro finns det ingen lagstadgad rätt till likvärdiga läromedel oberoende av språk, allt handlar om resurser och möjligheter.

– Därför är vi extra beroende av hjälp från andra med att förbättra våra läromedel, samtidigt som vi själva måste bli bättre på att reagera i tid.

Peltomaa säger att förlaget välkomnar den här typen av diskussioner men att det som Mikander tar upp i sin forskning är bland det svåraste när man gör läroböcker inom religion och samhällskunskapen.

– Det är mycket lättare med rena sakfel eftersom de hittas snabbt och är enkla att ändra till nästa nytryck, men underliggande strömningar och subtila fördomar i texterna är svåra att sätta fingret på.

Men den förklaringen räcker inte, tycker Pia Mikander, som påpekar att läroplanen har sett likadan ut sedan 2004, och att där står att historieämnet ska stå för kritiskt tänkande. All undervisning ska baseras på alla människors lika värde. Hon säger att det är viktigt att se texterna i en samhällskontext där det finns starka invandringsfientliga krafter.

– Det är så sorgligt att tänka sig att ännu en årskull elever nu ges den här boken.