Påverkade salladen. Flickorna i matkommittén ville ha salladsingredienserna separat och är nöjda med att det gick vägen. Från vänster Pinja Weppling, Helmi Nisula, Rosa Miettinen, Alexanna Armstrong och Katri Koivunen. Foto: Jannica Luoto

Tortillan ska bli ny spenatplätt

De minst omtyckta och mest omtvistade rätterna har plockats bort från Helsingforsskolornas matsedel. I stället tar man in nya rätter med braxen, strömming och rödbeta.

Först bestämde politikerna att en dag i veckan ska vara vegetarisk. Sedan skulle natriumglutamatet E621 bort. Nu önskar många närproducerade råvaror. På Palmia, som tillverkar och planerar Helsingforsskolornas mat, tar produktutvecklarna också hänsyn till den respons som kommer från eleverna.

När läsåret började fanns det tjugo nya rätter på den roterande sexveckorsmatsedeln – lika många har försvunnit, till exempel den pestogratinerade fisken som vissa älskade och andra avskydde. Dessutom har vissa recept omarbetats.

– Så här stora förnyelser gör vi inte varje år. Vi brukar ha tre fyra nya rätter per läsår, plus temaveckor, säger matservicechef Airi Rintamäki på Helsingfors utbildningsverk.

 

Bakgrund
Höstens meny
  • Nytt på matsedeln är bland annat grönsaks-kikärtsfrestelse, kyckling-potatislåda, vegetarisk tortilla, kalkon i sötsur sås, braxenpinnar, rödbetsbiffar och currysoppa med bönor.
  • Däremot serveras inte längre minestronesoppa, köttsoppa, chili con carne, skinkfrestelse, laxlasagnette eller nötgryta.
  •  De populäraste rätterna är spenatplättar, fiskpinnar, kött-makaronilåda och korngröt.

Servicechef Marko Karp på Palmia är speciellt nöjd med braxenpinnarna.

– Det är verkligt svårt att få tag på braxen, man måste vara ute i god tid. Det är ett ansvarsfullt val.

Karp har stora förhoppningar på de inhemska pinnarna.

– Ett barn sade att de är nästan lika goda som fiskpinnar.

Vegetariskt smakar

Rödbetor kommer hädanefter att serveras både som biffar och som purésoppa.

– Det om något är närproducerat, säger Marko Karp.

Betyder det att rödbetorna kommer från Sibbo?

– Nej, att de är inhemska. Det finns inga rödbetor i Sibbo, i alla fall inte för en aktör i vår klass. Vi står för 50 000 portioner per dag och måste konkurrensutsätta upphandlingen via partihandeln.

När de vegetariska dagarna infördes fanns det oro för att många elever inte skulle äta tillräckligt. Men efter några år börjar vegetariska vanor rota sig, enligt Airi Rintamäki. Allt fler elever i högstadieåldern väljer enligt henne att äta vegetariskt.

– Men alla barn vill inte äta vegetariskt. Det är en utmaning. Vi hoppas att tortillan blir en ny favorit, säger Karp.

Fyllningen består av quorn, lök, majs och paprika. Den är varken stark eller smaklös, vilket också är Hbl-fotografens omdöme om den nya kycklingcurryn. På tidningens första sida har Hbl:s team betygsatt några av de nya rätterna.

Vill inte ha pizza

Provsmakningen sker i högstadieskolan Meilahden yläaste, där en handfull elever ur skolans matkommitté bekantat sig med de nya rätterna. Enligt Helmi Nisula är skillnaden mellan de gamla och de nya rätterna att de senare inte behöver kryddas.

– De gamla måste man åtminstone salta.

 

1,90
euro per portion får skolmaten kosta. Då räknar man bara de direkta kostnaderna, inte till exempel energi, vatten och avfall. 

Skolan har 373 elever. I våras märkte man att hundra tallrikar förblev oanvända vissa dagar. Orsaken tros ha varit att eleverna blivit vana vid smakförstärkare och att de omarbetade recepten inte föll dem i smaken.

Men nu har det vänt, tror Helmi Nisula och hennes kompisar. De saknar inga rätter på matsedeln.

– Vi äter mycket medelhavsmat hemma. Det är bra att skolmaten är annorlunda, säger Pinja Weppling.

– Hamburgare och pizza äter man på fritiden. De behövs inte i skolan, säger Nisula.

Däremot tycker de att efterrätterna kunde vara fler.

– Kvark är inte gott. Muffins skulle vara bättre, säger Helmi Nisula.