Stefanie Sirén: Illusioner eller verklighet?

Ensam hemma puffade jag in en sliten vhs-kasett med science fiction-klassikern Robocop i videon i föräldrarnas rum. Inte ens mammas och pappas säng, en stor dyna och solsken hjälpte – räddningen hittades i snilleblixten att se den tvåbenta roboten gå bärsärkagång utan ljud.

Så länge filmens dystopiska Detroit bara förblev en tvådimensionell hinna på vår minimala teve klarade jag av att inte låta det bli verklighet. Genast när jag tryckte upp volymen började det hydrauliska stånkandet suga in mig i skräckscenariot. Senare utvecklade jag en skräckblandad eufori à la Pavlov för ljudet av ekolod, speciellt sådana som härrör sig från stora slemmiga utomjordingar med vassa tänder eller undervattenfarkoster i sjönöd.

Det visuella och audiella hör till våra starkaste sinnen, men man ska inte underskatta de tre andra. Blunda och stick ner handen i en bunke med slem gjort på potatismjöl, mosa ett solmoget smultron i munnen eller snusa på mormors halsduk. Det är det sjätte sinnet – fantasin – som binder ihop alla olika känselorgan och formar oss till skapelser med den övernaturliga förmågan att förvandla det overkliga till verklighet. Ibland har vi kontrollen över det hela, ibland faller vi som käglor för illusionerna. Det normala som balanserar på ett pentagram av sinnen kan rubbas på ett ögonblick, om något får en större roll än vad det normalt skulle ha. Vissa tar till kemiska substanser för att konstgjort rubba nätet av känslor, andra gör det genom att springa absurt långa sträckor eller hoppa ner från höga höjder med ett rep runt benen.

Fantasi och verkligheten får inte komma för nära varandra. Dels finns det psykiatriska termer för vad som då sker, dels är verkligheten inte lika tänjbar som fantasin. Lika lite som en konstant lineär utveckling är möjlig, är vår verklighet och våra sinnen kapabla att i all oändlighet skruva upp effekterna. Om bara det mest extrema kan utlösa spänning och eufori blir vardagen hopplöst grå. Pröva på en förnimmelse åt gången. Ta vara på känslorna.