Självhjälpsguider kan lindra depression och panikstörningar

Det svindlar och du blir svettig, hjärtat bultar och du försöker tränga undan rädslan för att dö. Bara att gå för att handla är en stor utmaning. Så kan det kännas när man får en panikattack.

En självhjälpsguide uppmanar den som lider av panikattacker att fundera på alternativa tolkningssätt av situationen. Till exempel: "Jag förstorade mina känslor. Jag blev nervös när jag visste att det finns mycket människor och köer i butiken."

Många som lider av depression eller panikstörningar söker hjälp från självhjälpsguider vars vårdprogram går ut på att göra olika uppgifter. Guiderna är publicerade av KustannusOyDuodecim.

– Med självhjälpsguider kan man försöka lösa lindriga psykiska problem och hindra att de blir värre, säger en av författarna, psykoterapeut Jan Henry Stenberg.

Enligt Stenberg sänker böckerna tröskeln till att ta tag i symptomen i tid. På så sätt kan man hindra att depressionen eller panikstörningen blir långvarig och svår.

– Största delen av affektiva- och ångestsyndromer är stegvis eskalerande. Ju tidigare man får hjälp, desto mindre har man fallit ur den normala livsrytmen, säger Stenberg.

Bara en fjärdedel får hjälp
Depression är en av de vanligaste psykiska störningarna. Under hälften av de som insjuknar söker hjälp och ännu färre får professionell sådan. Tre av fyra tvingas klara sig själva enligt Stenberg.

Enligt honom är en av de viktigaste utvecklingspunkterna i behandlingen av depression att göra den mera tillgänglig.

– Böckerna ersätter inte psykoterapin.

Psykolog Helena Service som också skrivit avsnitt i självhjälpsguiderna påminner om att böckerna inte är till för dem vars psykiska problem är så allvarliga att de till exempel inverkar på arbetsförmågan eller om man är självdestruktiv.

Guiderna är till för dem som har klart avgränsade problem. De hjälper inte i vidsträckta problem såsom skilsmässor, när livet gått i obalans eller när någon närastående har gått bort.

Stenberg tror inte att självhjälpsguiderna gör att man låter bli och söka hjälp.

– Om man använder guiden systematiskt så får man veta varifrån man kan få mer hjälp. Jag har svårt att tro att böckerna kunde vara farliga.

Nätterapi
Duodecims självhjälpsguider baserar sig på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts webbplats nätterapier. Nya guider publiceras i takt med att de utvecklats på nätet.

För att kunna delta i nätterapierna måste man först diagnostiseras av en läkare och få en remiss. I terapin som pågår i minst tre månader genomför man olika självhjälpsuppgifter som övervakas av en nätterapeut. Man kan också chatta med terapeuten.

– Terapeuten stöder, uppmuntrar och kommenterar uppgifterna, berättar psykolog Satu Pihlaja som själv jobbat som nätterapeut.

Enligt Stenberg har man undersökt nätterapierna internationellt.

– De har konstaterats vara effektivare än att köa för vård och placebovård. I de bästa fallen har de konstaterats lika effektiva som om patienten hade fått vård hos en psykolog.