Tar de äldre jobben av de yngre?

I offentligheten spekuleras det att pensionsåldern kommer att höjas senast av nästa regering. Nikolas Elomaa, fackcentralen FFC:s intressebevakningsdirektör, och Jussi Mustonen, Finlands näringsliv EK:s direktör, berättar vad diskussionen egentligen handlar om.

Varför vill man höja pensionsåldern?

E: Arbetstagare som arbetar längre alstrar mer skattmedel. De nöter inte på pensionskassan utan sparar den.
M: Finansieringen av välfärdssamhället är helt beroende av bnp. Bnp är arbetstimmar gånger produktivitet. Det finns gränser för högt produktiviteten kan trappas upp så allt hänger på arbetstimmarna. När befolkningen åldras så minskar antalet arbetande människor. Varje extra år i början, mitten eller slutet av karriären innebär fler arbetstimmar.

Skulle det inte finnas mer jobb för unga och arbetslösa om de äldre gick i pension.

E: Ja. Å andra sidan anställer man inte alltid någon som ska ersätta den pensionerade. Om man vill höja pensionsåldern så måste det finnas jobb. En individuell arbetskarriär blir inte längre av att pensionsåldern är 70 om personen i fråga blir uppsagd eller är arbetsoförmögen. Ändå är det så att om ens hälften arbetar fram till pensionsåldern, och den höjs, så har det en positiv inverkan.
M: Nej. Det är en illusion om att jobb är en klumpmässig enhet. Det finns ingen specifik mängd arbete som delas upp.

När ska man fatta beslut om höjd pensionsålder?

E: Vi oroar oss mest för att hälften av människorna inte ens jobbar tills de fyllt 63. Det är en viktigare fråga.
M: Beslutet borde ha fattats för tio år sedan. Finansiärerna måste få veta att Finland löser frågan. Det slutar vara bråttom genast då vi fått ett trovärdigt och bindande beslut.