Arthur Sorvali (t.v.) och Edward Lappalainen stannar hemma också när föräldraledigheten är slut. Deras mammor Sini Sorvali och Simona LIlius-Lappalainen välkomar ett mer flexibelt system. Foto: Cata Portin.

Deltidsjobb möjligt för vårdlediga

Elva miljoner extra ska göra det nuvarande systemet med vårdledighet mer flexibelt. Den nya flexibla vårdpenningen gör det möjligt att jobba deltid och miljonerna ska täcka kostnaderna för ökat behov av dagvård.

Simona Lilius-Lappalainen har kommit till Svenska familjecentrets familjekafé i Helsingfors tillsammans med sonen Edward, sju månader. När hennes mammaledighet är slut, återgår hon till jobbet som veterinär i sex veckor medan Edwards pappa är pappaledig. Efter det blir hon vårdledig, men fortsätter jobba kvällar och veckoslut.

– Med mitt jobb passar det nuvarande systemet bra, eftersom jag har en arbetsgivare som är så flexibel.

Enligt det nya systemet ska vårdpenningen betalas ut enligt hur mycket föräldern jobbar och dagvårdsavgiften fastställas enligt hur många dagar barnet är i dagvård. Lilius-Lappalainen tror ändå att det nya flexibla systemet med möjlighet till deltid skulle hjälpa många som inte har möjlighet att jobba kvällar och helger när den andra föräldern kan vara hemma med barnet.

– Det skulle säkert hjälpa dem som inte har ett flexibelt jobb hemskt mycket, så att de inte behöver ha sina barn på dagis måndag till fredag från 8 till 16.

Sini Sorvali är ekonomichef och hör till dem vars arbetsbild inte gör det möjligt att jobba deltid.

– Min man jobbar på samma företag och har delvis samma uppgifter. Det skulle vara bra om vi kunde dela så att jag jobbar några dagar och han några och vi turas om med att vara hemma.

Sorvali och hennes man har planer på att hålla sonen Arthur, sex månader, hemma så länge det bara är ekonomiskt möjligt.

Simona Lilius-Lappalainen funderar ändå på hur arbetsgivarna ska klara av att flexa mera.

– Det kräver ju att arbetsgivarna är flexibla. För dem kan det vara svårt att utveckla ett sådant system.

Knivig fråga

Vårdledigheten har varit en het politisk potatis redan länge och en fråga som delar partierna. Vårdledigheten har setts som en kvinnofälla, bland annat statsminister Jyrki Katainen (Saml) har ifrågasatt hemvårdsstödet för att det kan innebära en lång paus från arbetslivet för i synnerhet kvinnor.

När det blev klart att regeringen hade planer på att se över hemvårdsstödet, interpellerade Centern, trots att det inte var klart vad förändringen skulle innebära. Det ordnades också flera demonstrationer för att bevara hemvårdsstödet.

Jämställt system

Bland andra jämställdhetsminister Paavo Arhinmäki (VF) har talat för det så kallade 6+6+6-systemet där ett halvår skulle vara vikt för mamman, ett halvår för pappan och det sista halvåret skulle föräldrarna få dela som de vill. Hittills har den politiska viljan för att genomföra reformen ändå saknats.

Vid årsskiftet gjordes små justeringar i den så kallade pappaledigheten: den förlängdes till 54 dagar och gjordes mer flexibel. Innan justeringen gjordes tog bara ungefär en fjärdedel av papporna ut den så kallade förlängda pappamånaden.

Kritiker har ändå hävdat att ändringen är för liten för att den ska få någon märkbar förändring till stånd. Av de finländska papporna utnyttjar bara ungefär fem procent vårdledigheten – där ligger vi hästlängder efter till exempel Sverige.

Simona Lilius-Lappalainen och Sini Sorvali förhåller sig positivt till 6+6+6-systemet, med vissa förbehåll.

– Det låter helt bra, men man borde få välja själv inom familjen. Kanske pappan vill vara hemma hela tiden i vissa familjer, säger Sorvali.

– Det är helt individuellt vilket system som passar vilken familj. Men det låter inte alls som en dålig idé, funderar Lilius-Lappalainen.