Finland toppar mobbningen i EU

Intrigmakeri, utfrysning och verbalt våld har varit vardag under de fyra år Sanna arbetat på frisörsalongen.

– Mina värsta strider har gällt lönen. Jag säger emot och kräver att få det jag arbetat för.

Ibland får man en bråkdel av lönen, ibland inget. Chefen ser lönen som ett maktmedel, och att låta bli att betala ut den är en form av bestraffning av anställda han med sina egna ord anser uppkäftiga.

– Avlöningsdagen är en riktig överraskningsdag. Man vet aldrig när det som saknas dyker upp, även om han är skyldig att meddela i förtid om något uteblir.

Sanna har migrän och måste ibland vara sjukledig. Chefen kan då, inför alla, säga att det är de andra som betalar Sannas lön när hon är sjukledig. Ofta sker det framför kunderna, vilket personalen upplever som förödmjukande och kunderna obehagligt.

– En av de senaste som sa upp sig gav han pikar om hennes nyligen avlidna släkting. De sista två veckorna var ett rent helvete, hon grät ofta.

Förolämpningarna haglar tätt om yrkeskompetens och till och med privatliv.

– En anställd gick han hårt åt om utseendet. Inför alla förolämpade han henne och klagade att det var på grund av utseendet hon inte fick några kunder.

Privatlivet tillhör alla. Sjukdomar, personnummer och förhållanden kommenteras, läkarintyg lämnas framme till allas påseende. En annan anställd gick han åt fysiskt.

– Han slog mot mig, men missade och träffade väggen. En gång tog han i mig. Dessutom har han som vana att gnissla tänder och väsa något i stil med "flytta dig" då han är nära mig, säger Anna.

För dem som är föräldrar har det funnits föga förståelse. Trots att många med barn på daghem måste kunna meddela vilka tider de hämtar barnen har arbetspass ändrats mindre än ett dygn innan. Rådgivnings- och läkarbesök har krävt häftiga strider. De flesta orkar inte och säger helt enkelt upp sig.

– Facket har vi inte haft någon nytta av alls, säger Anna.

"Vi har visst hjälpt"

Avtalsexperten Tarja Pajuniemi på servicefacket Pam känner till fallet. På den långa listan över ärenden som gäller chefen i fråga är de äldsta över tio år gamla.

Varför har ärendet inte gått vidare?

– Det är inte så att vi har nonchalerat det. En efter en har de alla behandlats, till exempel så att vi kontaktat lönekontoret och arbetsgivaren eller bistått med juridisk hjälp, säger Pajuniemi.

Men hur kan en chef fortsätta att behandla sina anställda så här i över tio år?

– Tyvärr har vi ingen lag som säger att en chef inte får fortsätta efter att ha behandlat sina anställda olagligt. Det finns inte heller någon form av varningssystem. Allt vi kan göra är att kräva att den lön som den anställda är berättigad till betalas ut, säger Pajuniemi.

Viktigt känna till rättigheter

Att tyda statistik om arbetsplatsmobbning är svårt. Siffror mellan olika länder är inte jämförbara på grund av olika definitioner på mobbning, diskriminering och trakasseri. Men enligt de senaste Eurostatsiffrona är Finland ett svart får i EU. Enligt siffrorna har en femtedel av oss upplevt eller bevittnat arbetsplatsmobbning, vilket är den högsta andelen i EU och klart högre än i övriga Norden.

I medeltal råkar finländarna ut för arbetsplatsmobbning dubbelt så ofta som övriga inom EU. Enligt inhemska siffror, de senaste från i fjol, har fyra procent av den arbetsföra befolkningen själva blivit offer för arbetsplatsmobbning eller -trakasserier.

Fallen blir inte färre. Det märks till exempel på regionförvaltningsverket i Södra Finland dit allt fler hör av sig om arbetsplatsmobbning eller -diskriminering. Typfallet är en arbetstagare som tar kontakt på grund av chefens olämpliga beteende. Tillsynsdirektör Markku Marjamäki på arbetarskyddsavdelningen på Social- och hälsovårdsministeriet skriver ändå inte under att finländarna skulle vara mer benägna att mobba.

– Men visst är unga och invandrad arbetskraft speciellt i riskzonen, det visar antalet samtal till sommarjobbarnas jourtelefon, säger Marjamäki.

Ekonomi framför människan

Om en näringsidkare gör sig skyldig till upprepade brott mot skattelagen kan han eller hon få näringsförbud. Däremot är det fritt fram för en diktator till chef att fortsätta. Även om chefen blir dömd för att inte ha betalat rätt lön, eller för arbetsplatsmobbning, är det värsta som kan hända att domen blir något mera skärpt nästa gång chefen gör sig skyldig till samma brott.

Varför är den ekonomiska aspekten viktigare i vår lagstiftning än skyddet av arbetstagarna och deras rättigheter?

– Saken har diskuterats här på arbetarskyddsavdelningen. Vi har funderat på att införa en lista över de näringsidkare som upprepade gånger gör sig skyldiga till förseelser. Men hittills har diskussionerna inte lett till ändringar i lagen.

De anställda på frisörsalongen ser ändå en ljusglimt i tillvaron eftersom rättvisan oftast segrar.

Kunderna har uppfattat den obehagliga stämningen och håller på att överge stället som närmar sig konkurs.

För att skydda de intervjuade mobbningsoffren har namnen i texten ändrats.