Sannolikheten är stor att riksdagen får säga sitt om medborgarinitiativet mot skolsvenskan. Endast 2 500 underskrifter saknas. Foto: Tor Wennström.

Skolsvenskan delar riksdagen

Medborgarinitiativet för att slopa den obligatoriska skolsvenskan ser ut att få ihop de 50 000 röster som krävs för att det ska behandlas i riksdagen. Bland ledamöterna går åsikterna starkt isär.

Medborgarinitiativet mot skolsvenskan har tid på sig fram till den 4 september att samla ihop de knappt 2 500 underskrifter som saknas. Lyckas man med det behandlas initiativet i kulturskottet som sedan med största sannolikhet röstar för att föra initiativet vidare till plenum för debatt och omröstning.

– Jag tycker det är bra att det kommer till behandling nu. Frågan diskuteras hela tiden och det är bra att vi nu prövar vad riksdagen tycker och får ett beslut, säger SFP:s gruppordförande Mikaela Nylander.

Även om Nylander tycker att det är positivt att frågan prövas, väntar hon sig ingen lätt debatt.

– Jag tror att debatten kommer att vara tudelad. Dels kommer vi att ha en saklig debatt där man diskuterar bland annat historia och grundlag, dels en ganska obehaglig där man går till direkta angrepp.

Trots en presumtivt frän debatt, tror Nylander inte att riksdagen kommer att rösta för att man slopar skolsvenskan.

– Jag skulle vara förvånad om en majoritet var för att slopa skol­svenskan.

Jämnt läge

Hbl har tittat på svaren i Helsingin Sanomats kandidattest inför riksdagsvalet 2011. Då var frågan gällande den obligatoriska skolsvenskan formulerad så här: "Det finns två obligatoriska främmande språk i grundskolan varav det ena måste vara det andra inhemska språket. Borde det andra inhemska språket vara frivilligt?"

Läget är tajt: 97 av de kandidater som valdes in i riksdagen vill göra det andra inhemska språket frivilligt, medan 96 vill hålla kvar det and­ra inhemska. Sju av ledamöterna svarade inte alls på kandidattestet.

SDP:s gruppordförande Jouni Backman tror inte att skolsvenskan slopas till följd av medborgarinitiativet.

– Bland dem som svarat på kandidattestet finns många som inte är av samma åsikt efter en saklig behandling.

Enligt Backman kommer SDP:s riksdagsgrupp att stå enhälligt bakom det nuvarande systemet.

– Det här är ingen samvetsfråga. Vill man göra en ändring i det nuvarande systemet ska det ske genom regeringsprogrammet.

Unga motsätter sig

Samlingspartiets vice ordförande Anne-Mari Virolainen försäkrar att initiativet tas på allvar. Det kommer att behandlas mycket grundligt i riksdagen. Partiets ståndpunkt är att svenskundervisningen även i fram­tiden ska vara obligatorisk, men bland de unga går åsikterna i sär.

– Samlingspartiets unga vill ha bort den obligatoriska skolsvenskan, men vi som moderparti håller fast vid att svenska språkets ställning i Finland ska bevaras, säger Virolainen.

– Jag tror att man inte har tagit hela bilden i beaktande när man svarat på kandidattestfrågorna. Många glömmer att det faktiskt är tal om en grundläggande rättighet.

Regionalt försök

Centerns gruppordförande Kimmo Tiilikainen står fast vid partiets tidigare linje: att det skulle vara värt att testa frivillig svenska regionalt och ge eleverna i till exempel Östra Finland möjlighet att läsa ryska i stället. Hur centerns riksdagsgrupp röstar om ärendet behandlas i riksdagen är ändå enligt Tiilikainen alldeles för tidigt att säga.

Vänsterförbundets gruppordförande Annika Lapintie vill hålla kvar det nuvarande systemet.

– Det är förstås viktigt att möjligheten till medborgarinitiativ finns, de gör att folk är aktiva. Men vi måste ha skolsvenskan kvar och jag tror att gruppen är av samma åsikt, säger hon.

Men tittar man närmare på hur vänsterns riksdagsledamöter har svarat i kandidattestet för två och ett halvt år sedan ser det annorlunda ut: hela sju av de tolv invalda kandidaterna ville göra det andra inhemska språket frivilligt.

– Det här är överraskande. Det enda jag kan tänka mig är att de som svarat så här har tänkt på större valfrihet. Vi måste diskutera det här inom gruppen.

Det man måste komma ihåg när man tolkar siffrorna är att de nuvarande riksdagsledamöterna har svarat i egenskap av kandidater och att det har gått två och ett halvt år sedan svaren gavs.

Färggrann debatt

Utan Sannfinländarnas frammarsch skulle siffrorna knappast se ut som de gör: bara två av 39 ledamöter vill ha kvar den obligatoriska skolsvenskan. Partiets gruppordförande Pirkko Ruohonen-Lerner väntar sig en färggrann debatt i riksdagen.

– De flesta sannfinländska riksdagsledamöter kommer antagligen att hålla anföranden för att slopa skolsvenskan.

Hur tror du att det kommer att gå för initiativet?

– Det blir intressant att se. Nu vet jag ju inte hur de andra partierna har svarat i kandidattestet.

Den obligatoriska skolsvenskans framtid är en av de viktigaste politiska frågorna för SFP. Enligt Nylander är det viktigt att göra sambandet mellan skolsvenskan och svenskspråkig service tydligt.

– Skolsvenskan är grunden för att kunna ge service på svenska och kunna vara en del av det svenska. Vi är fullständigt beroende av finskspråkiga som kan svenska.