Svenska varningar ska bli bättre

I sommar har många lyssnare hajat till när de hört ett nödmeddelande i radion: svenskan har upprepade gånger varit näst intill obegriplig. En björn har uppgetts vara skämd och aggressiv, minuter och timmar har bytt plats i klockslag och S:t Michel fick ett fransk-engelskklingande uttal. Sedan den första juni säger lagen att alla varningsmeddelanden måste läsas på både finska och svenska. Om varningen gäller samiska områden, måste meddelandet läsas också på samiska.

Björnar på vift

I juni vållade björnar huvudbry ett flertal gånger: både för den som rörde sig i naturen och för den som lyssnade på radio. Först rörde sig en enligt uppgift skämd björn i Björneborg, senare varnades lyssnarna för en björnunge i Vasa: i det meddelandet gick förutom uttalet åtminstone klockslaget åt skogen. Efter den senare björnen, som för övrigt visade sig vara en hund, fick Radio Suomi så mycket skäll att de kontaktade Svenska Yles språkvårdare Mimma Olsoni-Broman.

– Jag hann träffa en handfull redaktörer före min semester. Vi övade bland annat uttal utgående från Inrikesministeriets broschyr.

Tanken är att träffarna med Olsoni-Broman ska fortsätta nu i höst.

– Jag försöker ge dem hjälpmedel för att komma i gång, så att de känner sig trygga med att läsa svenska. Det är viktigt att jobba vidare med dem.

Olsoni-Broman berättar att redaktörerna varit glada och tacksamma över att få hjälp med svenskan.

Många kockar

Det är ändå ingalunda bara de redaktörer som läser upp meddelanden som är skyldiga till den stundtals undermåliga svenskan. Den ansvariga myndigheten ska skriva och översätta meddelandet, vidarebefordra det till Nödcentralsverket som sedan skickar meddelandet till Yle per fax.

Radio Suomis ansvariga producent Minna Hannula berättar att redan tekniken sättar käppar i hjulet: fonten på varningsmeddelandena är liten och följaktligen ser till exempel i och l likadana ut, liksom å och ä. Då händer det lätt att till exempel iakttagen bli lakttagen. Och i fallet med den skämda björnen var det översättaren hos den ansvariga myndigheten som tappat bort r:et.

Både finskan och svenskan som myndigheterna använder är dessutom ofta otymplig och svår att förstå. Hannula medger ändå att det fortfarande finns en hel del att göra när det gäller att läsa upp meddelandena på svenska.

Varför kan inte en redaktör från Svenska Yle läsa upp varningsmeddelandet på svenska?

– Det har diskuterats. Men enligt lagen måste meddelandet läsas upp omedelbart och med avstånden på Yle tar det minst fem till tio minuter innan vi hunnit larma en redaktör som kommer till vår studio.

Att tekniskt koppla om så att nödmeddelandet läses först från en studio på finska och sedan från en annan på finska tar tid också det. I brist på långsiktiga lösningar får redaktörerna ibland använda sin kreativitet: en gång fick en finlandssvensk reporter på sportredaktionen rycka in. Också Mimma Olsoni-Broman, som sitter på våningen under Radio Suo­mi har lovat hjälpa till om det blir panik.

En annan orsak till att varningsmeddelandena väckt så mycket uppmärksamhet i sommar kan vara att det synts och hörts ovanligt mycket av dem. Det i sin tur hänger ihop med den nya lagen som trädde i kraft första juni, det var också då det gamla namnet nödmeddelande slopades.

– Den nya lagen kräver en viss inkörningsperiod. Det är myndigheterna som väljer ut varningsmeddelandena. Med hjälp av information och utbildning kommer mängden att jämna ut sig, säger räddnings­överinspektör Ilpo Helismaa vid Inrikesministeriet, som ansvarar för den nya lagen.