Foto: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Kontor och kontanter försvinner

Bankerna stryper sina kostnader genom att skära ner antalet kontor och minska personal. Framtidens bankvärld är mobil: OP Pohjola har fler kunder som sköter bankärenden på mobilen än kunder som besöker ett fysiskt bankkontor.

Bankerna svarar på ett allt tuffare marknadsläge genom att minska personal och kontor. De som tar bostadslån får känna av bankernas svårigheter i form av ordentligt stegrade lånemarginaler. Bankvärlden är inte längre vad den en gång var: man satsar allt mer på mobila tjänster och förutom kontoren minskar även användningen av kontanter.

20 000 färre

1989 var toppåret om man ser till antalet anställda på bankkontoren. Då jobbade nästan 53 000 personer på sammanlagt 3 500 kontor. Drygt två decennier senare ser situationen helt annorlunda ut: i fjol fanns det kvar bara drygt 1 500 bankkontor i hela landet och antalet anställda låg under 32 000. Men så har också kundernas bankvanor förändrats markant. I går presenterade finanskoncernen OP Pohjola sitt resultat för de två senaste kvartalen och kunde samtidigt berätta att antalet kunder som sköter banktjänster via mobilen i dag är större än antalet som besöker ett av OP:s kontor. Dagligen besöker ungefär 30 000 OP-kunder ett kontor. Det är tio procent färre än ett år tidigare. Mobilkunderna är 33 000 per dag, de har ökat med ofantliga 290 procent på ett år.

Klart flest sköter ändå sina bankärenden via datorn: OP Pohjola har runt 450 000 kundkontakter per dag via webben.

– Kunderna älskar bankkontoren mer än de använder dem, konstaterar OP Pohjolas chefsdirektör Reijo Karhinen.

För tjugo år sedan hade OP nästan 900 bankkontor, i dag är de strax under 500.

För år 2013 har OP Pohjola en utvecklingsbudget på 150 miljoner euro för att utveckla nya, i första hand mobila, finanstjänster.

Allt mindre kontanter

Också användningen av kontanter har minskat rejält. Ser man till kontantanvändning i relation till andra betalmedel är förändringen markant, men i absoluta tal mätt mind­re. För tio år sedan tog finländarna ut drygt 17 miljarder euro i kontanter per år, i dag är motsvarande summa knappt 15 miljarder euro. Det finns alltså fortfarande en hel del kontanter i omlopp.

– Vi har inga absoluta siffror på hur mycket av kontanterna som används här hemma, men en gissning är att ungefär hälften hamnar utomlands, säger Mauri Lehtinen, chef för kontantförsörjningsavdelningen vid Finlands Bank.

Av betalningarna görs i dag en fjärdedel med kontanter, för tio år sedan var andelen hela två tredjedelar. Lehtinen tror inte att kontanterna någonsin kommer att försvinna helt. Fortfarande ökar efterfrågan på eurosedlar, både i Finland och inom EMU. Också i krissituationer märks det att kontanter ses som ett tryggt betalningsmedel.

– I och med finanskrisen 2008 ökade efterfrågan på kontanter, för att minska på nytt när det värsta var över.

Av betalkorten är kredit- och betaltidskorten populärast. Dem finns det 4,2 miljoner av i Finland. Strax efter kommer offline-debitkorten, alltså de kort som ersatte de traditionella finländska bankkorten. Debitkort finns det fyra miljoner av. Nätbankskoder finns det i dag fler än invånare i Finland: 5,9 miljoner.

Bra resultat

Finanskoncernen OP Pohjola kunde presentera ett starkt delårsresultat i går: resultatet före skatt ökade med 21 procent till 398 miljoner euro. De låga marknadsräntorna gjorde att räntenettot, alltså skillnaden mellan bankens räntekostnader och intäkterna för lån, minskade med 18 procent jämfört med i fjol. Räntenettot slutade minska under årets and­ra kvartal. Det goda resultatet gjorde att OP Pohjola ändrade sin resultatstyrning och nu förväntar sig ett bättre resultat för hela året än i fjol.

Konkurrens

Nästa år fusioneras S-banken och Lokal-Tapiola och innebär en ny konkurrent på marknaden för OP Pohjola. Den fusionerade S-banken ramlar dessutom rakt in i OP Pohjolas nisch: försäkringstjänster och banktjänster som produceras av samma koncern. Chefsdirektör Reijo Karhinen, kanhända med stärkt självförtroende efter gårdagens positiva resultat, tror ändå inte att den nya S-banken utgör något hot.

– Om man inte klarar sig med 110 års erfarenhet och den ställning vi har, så har man verkligen klantat sig. Välkommen bara.

Karhinen erkänner ändå att det finns något positivt med konkurrensen.

– Visst är konkurrens alltid bra för kunderna.