Tystnaden ekar kring köttskandalen

Hästköttsskandalen vittnar om köttbranschens ovilja att öppna upp. Ett halvår efter skandalen vet konsumenterna fortfarande lika lite om produkternas ursprung.

Finländarnas förtroende för livsmedelsindustrin har varit stort under flera år. Inte heller hästköttsskandalen i vintras tärde på tilliten i någon större utsträckning. Unge­fär två veckor efter att nyheten skenat runt återgick konsumenterna till att köpa frysvaror som rapporteringen fläckat ner.

Myndigheternas tro på industrin fick sig däremot en törn. Under den gångna veckan sade överinspektör Annika Nurttila på Livsmedelssäkerhetsverket Evira att det omfattande bedrägeriet inom köttsektorn förutsätter en välorganiserad och multinationell verksamhet (Hbl 23.7).

– Där det finns pengar att hämta finns det ofta också bedrägerier, säger Nurttila.

Någon som är tacksam för att konsumenternas minne är kort är den storskaliga köttindustrin. I en tid då närproducerad och ekologisk mat är något av det trendigaste man kan äta kom hästköttsskandalen som en kalldusch för branschen. Det stora arbetet och de enorma summorna som matindustrin lägger ner på att profilera sina produkter som inhemska, pålitliga och rena hotade att naggas i kanterna. I intervjuer poängterar representanter för matindustrin gång på gång den finländska köttproduktionens korta produktionskedja.

Men då det gäller det utländska köttet är det desto färre personer som uttalar sig. I stället för att gå i bräschen för en tydligare ursprungsmärkning har branschen satt sig på bakhasorna. De största aktörerna på den finländska marknaden har inte varit beredda att öppna upp och ge konsumenterna mera information om det utländska köttets ursprung. Då de ställs mot väggen med frågan om varifrån köttet kommer konstaterar de att det inte gagnar företagen att ge mera information än vad som hittills kommit fram. (HS 20.6)

Den gamla visan om att konsumenternas starkaste vapen är att rösta med fötterna haltar rejält om konsumenterna inte ens har en chans att veta varifrån köttet kommer och hur det producerats. Med den här taktiken undviker företagen också frågor om hur djurskyddet ser ut utomlands.

Den hårda konkurrensen inom köttindustrin är en av de viktigaste orsakerna till att det lönade sig att ersätta nötkött med hästkött. Fusk inom livsmedelsbranschen kan vara extremt lukrativt eftersom alla är beroende av mat.

Enligt Juha Marttila, ordförande för Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, kontrollerar den organiserade brottsligheten stora delar av den europeiska marknaden (Maaseudun tulevaisuus 26.7).

– Det är inte underligt att våra kvalitetsprodukter har haft svårt att klara sig, säger Mattila.

En orsak till att köttföretagen inte vill gå ut med mera information är att de är rädda för att avslöja något som kan gynna konkurrenterna. På den globala marknaden har ingen råd att dela med sig av sina recept på framgång.

En av anledningarna till att det varit enkelt att fuska med hästtransporterna och sedermera köttet mellan olika länder är den minimala kontrollen inom EU.

Också här spelar prispressen en avgörande roll. För att minimera kostnaderna är det inte ovanligt att både djur och kött transporteras mellan olika länder för att processerna ska kunna genomförs så kostnadseffektivt som möjligt. EU:s inre marknad med fri rörlighet för varor hjälper till på traven.

För att kunna förbättra informationsgången krävs regleringar på europeisk nivå. Redan då skandalen drog i gång sade EU att livsmedelssäkerheten måste förbättras. Nya krav på ursprungsmärkning är på väg men det tar tid. Trots att myndigheterna i Finland hittade endast en produkt där nötkött ersatts med hästkött, är det ett bevis på att den finländska marknaden inte är isolerad.

Hur mycket den finländska köttbranschen än talar sig varm för det inhemska köttet är det ett faktum att köttimporten ökar. Sedan början av 2000-talet har importen fördubblats och trenden visar inga tecken på att avta.

Mediernas granskning av såväl livsmedelssäkerhet som djurskydd har belyst problematiken med de långa och globala produktionskedjorna. Resultaten har minst sagt varit motbjudande.

Brittiska BBC lät forskare testa olika produkter med vad som sades vara kött. Vad produkterna egentligen innehöll förblev oklart. Den indiska currygrytan som testades hade varken kyckling, nöt, gris, häst eller get i sig. Det enda forskarna kunde säkerställa var att köttet inte kom från en människa.

Med det i bakhuvudet var hästkött kanske det bästa man kunde hitta i våra frysdiskar. Nästa gång jag tinar upp lasagnen vet jag varken mer eller mindre om varifrån produkten kom än före skandalen.