Bostadslånen färre i Helsingfors

Färre människor tar bostadslån och lånen är mindre än tidigare. Det säger Ari Pauna som är vd på kreditinstitutet Finlands Hypoteksförening Hypo.

– Människor har blivit försiktigare, tror Pauna.

Enligt Jorma Pirinen som är regionchef för Nordea i Helsingfors beviljade Nordea 10 procent färre bostadslån i Helsingfors och 15 procent färre i hela huvudstadsregionen under årets första halvår jämfört med motsvarande period förra året. Ungefär lika mycket sjönk försäljningen av nya bostäder.

– Den svaga ekonomiska utvecklingen är den främsta orsaken, säger Pirinen.

Speciellt skrämmande är stora och dyra bostäder, trots den exceptionellt låga räntenivån. Europeiska centralbankens ECB:s styrränta har länge varit 0,5 procent.

– Vår ränta på nya bostadslån är just mellan 2 och 2,5 procent, säger Pirinen.

Lösa kriterier?

Finansinspektionen rekommenderar att bankerna inte ger bostadslån som överskrider 90 procent av bostadens försäljningsvärde.

Jorma Pirinen uppger att Nordea tills vidare inte ställer sådana krav på nya låntagare.

– Vi kan låna 100 procent av bostadens försäljningspris om låntagaren har starka finanser. Den första tumregeln är att avkortningen endast får utgöra en tredjedel av låntagarens intäkter. Vi har också flera andra stresstest för våra nya kunder.

På Finansinspektionen ser man ändå vissa risker i lån med en belåningsgrad som överskrider deras rekommendationer.

– Rekommendationen är mer gjord med tanke på kunderna än på bankerna. De flesta hushållen har fått bostadslån på goda grunder, men i statistiken gömmer sig också svagare fall. Om något brister så kan de här människorna råka väldigt illa ut, säger Marja Nykänen som är avdelningschef på Finansinspektionen.

En bostadsbubbla?

Enligt en undersökning som Nordea låtit göra har bostadspriserna i hela Finland inte stigit dramatiskt jämfört med konsumenternas köpkraft. Statistikcentralens senaste siffror bekräftar att löneutvecklingen hunnit ikapp bostädernas prisutveckling.

Men i Helsingfors är situationen annorlunda. Där har bostadspriserna enligt Nordeas utredning under de senaste tio åren skjutit i höjden och upptar en allt större andel av låntagarnas intäkter.

– Bostadspriserna är aningen övervärderade men vi ser ingen akut risk för en bubbla, säger Nykänen och hänvisar till en internationell utredning som är under beredning.

Ari Pauna säger att bostadslånen kan utvecklas till en bubbla ifall sysselsättningsgraden försämras och låntagarna tvingas sälja sina lägenheter. Samtidigt varnar både Pauna och Pirinen för att ett ekonomiskt uppsving kan – förutom att höja sysselsättningsgraden – pressa ECB att höja den rekordlåga styrräntan.

– För tillfället finns ingredienserna till en bubbla endast på vissa "trendiga" områden såsom Berghäll i Helsingfors, säger Pauna men höjer samtidigt ett varnande finger.

– Den enda trösten på bostadsmarknaden just nu är den rekordlåga räntenivån. Men där ligger också den största risken för en bubbla. Till exempel om räntan stiger från 0,5 till 1,5 procent måste de skuldsatta hushållen sammanlagt betala en miljard mer i ränta per år.