Foto: Benjamin Suomela. Hanna Ijäs på Richardsgatans bibliotek är glad över att ha en grön oas att ta hand om.

Snyltgäster plågar urbana odlare

Bladlöss, spruckna säckar, sur mark och stulna plantor – att odla i stadsmiljö har sina utmaningar. Trots dem har den varma försommaren burit frukt också på balkonger, tak, i säckar och kolonier.

Hanna Ijäs på Richardsgatans bib­liotek inspekterar dystert de repade mangoldbladen på balkongen.

– Bladlössen har slagit till, konstaterar hon.

I maj bestämde sig bibliotekspersonalen för att grunda en liten balkong­odling på innergården.

– Det här var det enda stället som fanns. Men det är synd att ingen ser den här, säger Ijäs.

Krypen har tagit kål på bönorna, zucchinin och mangolden, men tomat- och jordgubbsplantorna mår bra.

– Jordgubbarna försvinner allt efter som de mognar, säger Ijäs.

Mylla till låns

I Äppelbiblioteket i köpcentret Iso Omena har personalen gått ett steg längre, nämligen grundat en odling åt kunderna på köpcentrets tak. Biblioteket stod för myllan, säckarna och verktygen, kunderna fick hämta frön och plantor.

Ursula Koivikko besöker sina odlingssäckar ett par gånger i veckan tillsammans med sina barn Lenni, Linda och Matias. I säckarna växer gurka, tomat, ärter, salvia, rosmarin, morötter och solrosor. Matias vattnar smultronen entusiastiskt, Linda och Lenni är mer intresserade av att vattna varandra med sprayflaskan.

Tuija Tuomikoski på biblioteket hoppas att de kan fortsätta odlingen nästa sommar med flera säckar.

– Folk kommer hela tiden och frågar om odlingen. Reaktionerna har varit mycket positiva, säger Tuomikoski.

Få kolonigrönsaker

Även i mer traditionella former av stadsodlingar, nämligen koloniträdgårdar, har sommaren varit lyckad – förutsatt att man tar hand om sin lott.

– Torrt har det ju varit, så man måste se till att vattna växterna, säger Ann-Mari Estlander, ordförande för Brunakärr koloniträdgårdsförening.

Trots att det varit torrt har sniglar varit den främsta plågan. Dem får man trampa eller koka ihjäl, eller använda järnfosfat.

– Det har funnits mycket igelkottar i år. Det sägs att de äter sniglar, men det har jag aldrig sett, säger Estlander.

I Brunakärr är det ändå få som numera odlar grönsaker.

– Ursprungliga idén med köksträdgårdar i koloniträdgårdarna har försvunnit, säger Estlander.

Blomstrande betongträdgårdar

Samtidigt har en ny generation av köksodling grott runtom i Helsingfors. De första zucchinierna har redan blivit färdiga i Fiskehamnens säckodlingar.

– Staden skänkte oss Metsäpirttis ekomylla som har fått växterna att grönska, säger Jeanne Johansson som koordinerar odlingen vid Fiskehamnen.

Olika salladssorter är bland de populäraste växterna, men också spenat, örter och zucchini.

– Många odlar också mangold eftersom den växer lätt och ger stor skörd.

Hitta mat i staden
  • Har inte du energi att odla själv kan du hitta allt från äpplen till valnötter runtom Helsingfors på satokartta.net, där man prickat ut ätbara växter i Helsingfors. Projektet startades av föreningen Dodo år 2009.
  • I augusti och september ordnas det också skördecykelturer runt till Helsingfors grödor.
  • Även om allemansrätten gäller främst vilda växter kan man äta av växter på allmänna platser så länge det inte uttryckligen förbjuds.

Kryp och kaniner

Bladlöss har också gästat Fiskehamnens odlingar. Dem har odlarna försökt kämpa med naturliga medel, bland annat nässelvatten och chili.

– Nässelvattnet var inte så populärt eftersom det luktar hemskt och det fungerade så där halvbra. Chilin fungerade bättre, säger Jeanne Johansson.

Under hösten hittar också citykaninerna odlingarna.

– Vi plockade upp morötter rätt sent på hösten i fjol och hade märkt att stjälkarna hade nafsats bort.

Även om stadsodlingarna skonats från sniglarna har de andra, unika problem. Stadsodlarna vid Partitorget har märkt att deras grönsaker ibland försvunnit när människor plockat åt sig av dem.

– Tidigare har stadsodlingarna varit kollektiva, öppna odlingar. Människor inser kanske inte att en del odlingar numera är privata, säger Johansson.