Ménières sjukdom slår ofta till i medelåldern. Heidi Wallgren vet att hennes sjukdom är kronisk och stundvis obehaglig, men ofarlig. Foto: Leif Weckström

Yrseln slog till vid diskbänken

Den som lider av Ménières sjukdom drabbas bland annat av rotatorisk yrsel. Rummet snurrar som om man satt i karusell – i en kvart eller längre. Heidi Wallgren fick sin diagnos för mer än tio år sedan.

Det första anfallet skrämde Heidi Wallgren ordentligt, men inte så mycket att hon skulle ha bokat tid hos en läkare. Man kan ju få svindel ibland, resonerade hon medan köket därhemma snurrade och hon stod och höll i sin för att inte falla omkull.

Andra gången kom svindeln tillsammans med ögonproblem.

– Synen blev suddig. Föreställ dig att du har ögat öppet och häller vatten i det. Plötsligt såg jag som genom en hinna av något slag. Det var mycket obehagligt, säger Wallgren som inte ännu hunnit fylla 50 när yrselattackerna började störa hennes vardag.

Efter noggranna undersökningar meddelade läkarna att Wallgren drabbats av ett problem i innerörat; Ménières sjukdom. Orsaken till öronproblemet som ger yrseln är en förändrad vätskebalans i innerörat.

I dag är Wallgren 61 och har lärt sig leva med sin åkomma, som nu inte gett henne ett enda svårt anfall under de senaste fyra åren. Sjukdomen är ingalunda borta, men Wallgren har lärt sig vara uppmärksam på när den tänker börja bråka. Symptomen hos dem som har Ménières varierar, men Wallgren känner igen sina egna.

– Anfallen börjar med att det slår lock för örat och jag börjar höra sämre. Då fokuserar jag genast på var jag kan sätta mig ner, tar två tabletter och väntar på att det hela ska gå om, säger hon. 

Nödhjälpen, de rundade vita betahistintabletterna som hon tog regelbundet i början av sjukdomen, finns alltid i handväskan nu för tiden.

Vad som utlöser anfallen är osäkert. När det gäller Ménières talar man ofta om bland annat stress.

– Det är möjligt, säger Wallgren, som fortfarande arbetade när hon insjuknade, men nu är pensionerad. Ménière är inte någon självklar orsak till sjukpensionering och Wallgren hade förmodligen kunnat fortsätta jobba om hon inte hade råkat ut för en skidolycka som skadade axel och arm illa.

 

Hörseln lider
  • Ménières sjukdom drabbar ungefär en av 10 000 personer, oftast i medelåldern.
  • Symptomen är nedsatt hörsel på det drabbade (oftast bara ena) örat, tinnitus eller en känsla av tryck i örat samt återkommande anfall av rotationsyrsel som pågår i minst en kvart, men kan räcka i många timmar. Yrselattackerna kan ge illamående.
  • Hörselnedsättningen kan vara temporär och uppstå under yrselattackerna, men hörseln kan också ta skada på sikt. Ménièredrabbade är ofta ljudkänsliga och kan ha svårt att arbeta i bullriga miljöer som till exempel daghem.
  • Själva symptomen beror på en störning i vätskebalansen i innerörat, men vad som orsakar själva vätskeobalansen är okänt.

Saltfattigt rekommenderas

Ménièrepatienter kan få rådet att undvika vatten i örat, att äta saltfattig mat för att kroppen inte ska samla vätska och att undvika rökning och för mycket alkohol.

Någon specialdiet följer Heidi Wallgren inte.

– Nej, jag har inte avstått från något. Jag äter vanlig mat, dricker vin ibland och jag slutade röka redan för ganska länge sedan, men jag är mycket försiktig när jag tvättar håret och när jag simmar dyker jag inte, säger hon.

Annars hindrar sjukdomen henne inte från att göra sådant hon vill.

– När vi har åkt för att skida har jag varit lite orolig eftersom höjd eventuellt kan utlösa anfall, men jag har klarat mig bra. Går jag över en bro kan ändå jag få en känsla av svindel. Då kan ett anfall bryta ut.

Ibland har Wallgren funderat över hur hon gör om svindeln drar henne med sig medan hon kör bil.

– Men det har inte hänt och händer det får jag helt enkelt stanna vid vägkanten tills det går om. Till och med på motorväg kan man ju vika av och stanna om man måste, säger hon.

I början av sjukdomen kom anfallen med några veckors mellanrum, sedan töjde pauserna så att världen åkte karusell bara en gång per månad och nu är anfallen sällsynta.

Mamma var yr

Wallgren har haft turen att slippa det illamående som kan följa med attackerna. En Ménièrepatient kan kräkas våldsamt om den rotatoriska yrseln är svår och långvarig. I värsta fall invalidiserar sjukdomen en.

För en utomstående kan Ménière-symptomen leda tankarna åt fel håll. En finländare som vinglar och kräks kopplas lätt ihop med fylla och alkoholism och på andra håll i Europa har typiska symptom fått de mest varierande förklaringar.

En av de mest kända som ibland misstänks ha haft Ménières är reformatorn Martin Luther. Luther skyllde dock sin yrsel, sus i öronen och problem med att läsa på djävulen, som han ansåg att ansatte honom på dessa sätt.

I dag är frågor om ärftlighet på tapeten, men svåra att utreda för att informationen om föräldrars sjukdomshistoria ofta är knapp.

Heidi Wallgren har inte tänkt så mycket på frågan, men:

– Kanske man inte visste att man hade den här sjukdomen förr. Det hette väl bara att man hade svindel. Min mamma har faktiskt berättat om hur hon en gång gick över bron till Salutorget i Helsingfors och blev så yr att hon måste sätta sig mitt på bron tills en ung soldat kom fram och hjälpte henne över till andra sidan. Det kan ju faktiskt hända att hon också hade just det här.