För Mira och Jukka Tiirikainen var det ett naturligt val att inte skaffa barn. – Det finns helt tillräckligt med människor här på jorden, säger Jukka. Foto: Jannica Luoto

Regler om sterilisering väcker starkt motstånd

Den högsta åldersgränsen i Finland – före pensionsåldern – handlar inte om fordon, droger eller organdonation. Den handlar om att välja bort barn.

Kristiina Lehto, 27, har redan länge vetat att barn inte är något för henne. I stället för att kämpa med olika preventivmedel har hon funderat på att låta sterilisera sig. Men det beslutet får hon inte fatta förrän om tre år.

– Jag tycker det är besynnerligt att inte få bestämma över sin egen kropp i det här fallet, säger hon.

Sterilisering är den enda preventivmetoden som det stadgas om i lag. Lagen är från 1970 och har senast ändrats för 23 år sedan, 1985. Enligt den måste man ha fyllt 30 år eller ha tre barn för att bli steriliserad utan medicinsk orsak.

Samtidigt som en del tvingas vänta på ingreppet är sterilisering fortfarande ett krav för könskorrigering i Finland. I Sverige slopades lagen nyligen då kammarrätten konstaterade att kravet strider mot Europakonventionen.

– Problemet med steriliseringslagstiftningen är att den sätter männi­skor i ojämlik position. Det finns ingen åldersgräns för att skaffa barn eller ens för fertilitetsbehandling, säger en kvinna som bad om sterilisering så fort hon fyllde 30.

 

Hur går ingreppet till?
  • Manlig sterilisering, vasektomi, innebär att skära eller bränna av sädesledarna.
  • Vid kvinnlig sterilisering bränner, skär eller klämmer man av äggledarna så att ägg inte kan komma till livmodern. Det görs med titthålskirurgi eller genom att införa mikroimplantat i äggledarna där de orsakar blockerande ärrvävnad.
  • Ingreppet påverkar inte den sexuella kapaciteten eller till exempel menstruation. Mannens utlösning upphör inte, men den är fri från spermier.
  • Sterilisering kallas fortfarande för ett permanent, oåterkalleligt ingrepp, men det är i vissa fall möjligt att kirurgiskt återställa fertiliteten. Hos män kan man vissa fall också kirurgiskt utvinna spermier direkt ur testikeln och göra en provrörsbefruktning.

Enorm lättnad

För Mira Tiirikainen var sterilisering ett naturligt val. För åtta år sedan satt hon på läkarmottagningen och råkade bläddra i en av mapparna som låg på ett bord. Där presenterades olika preventivmedelsalternativ, däribland sterilisering.

– Jag minns att jag tänkte att om jag bara skulle få det här ingreppet skulle jag aldrig mera behöva oroa mig över preventivmedel, säger hon.

Hon gick genast till en sjukskötare och frågade om hur hon skulle gå till väga för att bli steriliserad. Sjukskötaren tyckte det inte var något det lönade sig att överväga eftersom Tiirikainen inte hade barn.

Tiirikainen glömde ändå inte vad hon läst och tanken mognade så småningom. När hon var 31 bestämde hon sig. Ångrat har hon aldrig.

– Det var en enorm lättnad, säger hon.

Varierande attityder

Tiina Bergman blev steriliserad för fyra år sedan. Reaktionerna bland dem hon berättat för har varit positiva, men hon har valt att inte tala om ingreppet för släktingar och föräldrar eftersom hon är rädd för att de inte skulle godkänna hennes val. De största invändningarna uttalades enligt Bergman av ”tantiga” sjukskötare.

– En skötare frågade mig – en 30-årig, vuxen kvinna – vad jag gör sedan när min prins rider fram på sin skinande vita häst och jag vill ha barn. Då kändes det lite som förmynderi. Behöver ett parförhållande en tredje part för att vara perfekt?

Mira Tiirikainen har sedan ingreppet träffat många likasinnade som också genomgått en frivillig sterilisering. Det som först startade som en Facebookgrupp är nu en förening, Frivilligt barnlösa. Genom föreningen har Tiirikainen märkt att barn är en känslig fråga för många finländare. Hon har fått vänja sig vid negativa kommentarer, särskilt på nätet.

– Det är intressant att det ofta är män som kommenterar negativt om valet att förbli barnlös. Samtidigt får jag ytterst sällan negativa kommentarer, medan Mira får dem hela tiden, säger Tiirikainens partner Jukka Tiirikainen.

Många alternativ

Antalet steriliseringar har minskat kraftigt under de senaste 15 åren. Enligt Anna Heino, specialplanerare på Institutet för hälsa och välfärd, THL, beror det här bland annat på att urvalet av preventivmetoder vuxit.

Omkring 215 000 finländska kvinnor använder p-piller, men enligt Väestöliitto har 75 procent av 25–39-åriga pilleranvändare ändå övervägt att ändra metod. Nyheten om att två av de vanligaste p-pillren kopplades till ett tjugotal dödsfall i Kanada har satt preventivmedel under lupp.

– Den generella oron är att pillerskräck leder till att man slutar med preventivmedel helt och hållet, säger Anna Heino.

Valmognad viktigt

För både Tiina Bergman och Mira Tiirikainen har hormonella preventivmedel varit problematiska, dels av medicinska orsaker, men också personliga.

– Det känns skrämmande att pumpa sin kropp full av hormoner år efter år, säger Tiirikainen.

En annan orsak till att steriliseringarna minskat är att medelåldern för förstföderskor stigit.

Dan Apter, överläkare på Väestöliittos klinik för sexualhälsa, anser att den nuvarande lagstiftningen i stort sett är lämplig särskilt med tanke på att människor skaffar barn i en allt högre ålder.

– Det finns ju nu för tiden förstföderskor som är över 35 år, säger Apter.

I de andra nordiska länderna är åldergränsen 25. I Sverige har det diskuterats ifall åldersgränsen borde sänkas till 18.

– Diskussionen rör sig mycket kring vad om man ångrar sig. Men det finns många andra stora beslut som man får fatta själv där det finns risk för att man blir besviken efteråt, säger Tiina Bergman.

Enligt en artikel i den medicinska tidskriften Duodecim ångrar omkring 3–6 procent av steriliserade ingreppet. Att vårdpersonalen inte skulle försäkra sig om att patienten är säker på sitt beslut är enligt Dan Apter inte fallet.

– Det är snarare tvärtom, det lär ha funnits fall där läkaren inte har trott på patienten.

Mira Tiirikainen har också märkt att det finns läkare som inte är välvilligt inställda.

– Det är konstigt, eftersom läkarens åsikt inte borde spela en så stor roll förutsatt att man fyller de lagstadgade kraven, säger hon.

Män får vänta

Under de senaste åren har antalet manliga steriliseringar ökat i förhållande till kvinnliga. Trots att manlig sterilisering är ett avsevärt enklare ingrepp än kvinnlig sterilisering är det fortfarande mindre vanligt. Anna Heino vid THL tror att detta delvis kan bero på kulturella faktorer.

– Man tänker kanske fortfarande att preventivmedel är kvinnornas sak, säger Heino.

Dan Apter påpekar också att köerna för manlig sterilisering är långa eftersom det inte ses som ett brådskande ingrepp.

Att lagen kommer att ändras är emellertid rätt osannolikt på kort sikt. Frågan togs upp i riksdagen i våras, då konstaterade dåvarande omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson att åldersgränsen fortsättningsvis ska förbli hög eftersom ingreppet är oåterkalleligt, baserar sig på personens egen önskan och leder till infertilitet.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.