Lagberedning ger mera makt åt väktare

Vid årsskiftet genomgår polisväsendet en omfattande reform då tre lagar som berör dess verksamhet träder i kraft i reviderad form. Det berättade Hbl före midsommaren (18.6).

Men det är inte endast inom polisen där stora förändringar är på gång. Även lagstiftningen som reglerar den privata säkerhetssektorn ska stöpas i ny form.

I höst överlåter Inrikesministeriet en omfattande lagberedning angående väktare och ordningsvakter till riksdagen. Syftet är att i mån av möjlighet samla den i dag över flera lagar spridda lagstiftningen inom en lag.

Väktare från privata säkerhetsbolag ska under vissa omständigheter få sköta om övervakningen i polisens häkten, heter det i ett utkast till beredningen. Den privata säkerhetsbranschen skulle alltså tränga längre in på polisens område. Men enligt grundlagen får "uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt" endast ges åt myndigheter.

– Den allmänna utvecklingen har gått mot en privatisering av säkerheten. Det är grundlagsvidrigt och ytterst problematiskt, menar Ari Hirvonen, forskare i juridik på Helsingfors universitet.

Timo Kerttula, som lett beredningsarbetet på Inrikesministeriet är inte lika skeptisk.

– Väktarnas uppgifter på häkten är den största grundlagsfrågan i beredningen – men vi har utgått från att vårt förslag är i linje med grundlagen. Syftet är att begränsa verksamheten till förvaringsutrymmen, men inte inkludera till exempel fångtransporter, säger Kerttula, som även är före detta förvaltningschef för det privata säkerhetsbolaget Securitas.

Många lät bli att kommentera

I den gällande lagstiftningen måste väktare och ordningsvakter alltid tillsättas för ett visst område. I Inrikesministeriets beredning skulle väktare däremot få röra sig fritt utanför något specifikt angivet område, till exempel i brottsförebyggande syfte.

I sitt remissvar till lagberedningen efterlyser biträdande justitieombudsmannen Jussi Pajuoja motiveringar för reformen. Kerttula tycker däremot att förslaget ligger i linje med tidigare lagstiftning, trots att befogenheten i fråga inte finns i dag.

– Även den nuvarande lagen tillåter personer med väktarutbildning att i egenskap av privatdetektiver följa personer. Lagförslaget innebär i praktiken ingen ändring, svarar Kerttula.

I sin kommentar uttrycker Pajuoja ytterligare sin oro över att inga gränser dragits upp för insamling och lagring av information under bevakningsuppdrag för väktare.

Under lagberedningens remissrunda var det främst branschorganisationer och myndigheter som svarade. Få rättslärda som Hbl ringde upp kände över huvud taget till beredningen och de flesta avstod från att kommentera den snåriga lagstiftningen kring privata säkerhetsbolag. Den juridiska sakkunskapen om väktare och ordningsvakter verkar vara koncentrerad till personer i branschen eller med en bakgrund i den.

Finns det en risk att branschintressen är överrepresenterade i beredningen när ni själv dessutom är före detta anställd på Securitas, Timo Kerttula?

– Jag är tjänsteman och min uppgift är att bereda lagen i en oberoende och öppen anda. Vi har haft en bred remissrunda och även tagit med kommentarer från webbsidan dinasikt.fi, säger Kerttula.